ÅSIKT

Åsa Linderborg: Hans ickeperson i hela den här historien är oändligt befriande

1 av 4
KULTUR

Det var länge sedan Nobelpriset i litteratur gjorde mig så upplivad som i år.

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Först bryter Svenska Akademien mot konventionen genom att ge låtskrivaren Bob Dylan priset. Sen bryter den utvalde alla artighetens regler genom att inte låtsas om att han fått denna världens främsta litterära utmärkelse.

Karln bara försvann.

Likt forna tiders kremlologer tvingades omvärlden till teckentolkning av väl gömda meddelanden som kom och försvann på en av alla hans hemsidor.

Folk blir irriterade och en av Akademiens mer medietillvända medlemmar säger att Dylan är arrogant. En sen lördagskväll tillrättavisas han av den ständiga sekreteraren.

Det är onekligen underhållande med skönandar som visar temperament.

Och så hör mannen myten av sig via någon hjälpreda, och säger att han är hedrad och ska komma om han kan. 

Och så kommer han inte. 

■ ■ ■

Det är många Nobelpristagare som inte tagit sig till Stockholm. Albert Einstein (1921) till exempel.

Elfriede Jelinek (2004) hade ingen lust och Alice Munro (2013) tyckte hon var för gammal för att ta sig över Atlanten.

Herold Pinter var döende, men hans Nobelprisföreläsning via länk kommer leva genom hela litteraturhistorien.

Det kanske Dylans föreläsning också kommer göra. Han skriver säkert en odödlig låt som tack för alltihop.

Dylan har ingen skyldighet att komma hit. Han har aldrig bett om det där priset. Han kan ha helt legitima skäl att inte närvara, han kanske är uppbokad sen hundra år tillbaka eller bara dödligt skygg.

Hans ickeperson i hela den här historien är oändligt befriande. En författare i dag måste prångla ut sitt tryne överallt för att kunna sälja sina böcker. Det är författaren och inte författarskapet som är varumärket.

Dylan kan skita i det där.

■ ■ ■

Det här sänker inte Nobelprisets status, tvärtom. Hur hade det sett ut om Svenska Akademien sagt, att Bob Dylan får den här utmärkelsen men bara om han kommer?

Det är prestationen, inte presentationen som är räknas. Litteraturen ska bekransas oaktat det kungliga bjäfset runtomkring.

Svenska Akademien handlade efter eget huvud och det gör Bob Dylan med. Jag älskar det.