FRIA PENGAR ELLER ORD?

 Som ledamot av Statens kulturråds styrelse är det entreprenören Johan Staël von Holsteins uppgift att försvara det fria ordets ställning. Anmärkningsvärt därför att han i en krönika i Metro (13 augusti) bagatelliserar journalistövergrepp i Singapore: ” MEN..! Skriker då en massa som inte varit där, vad händer med yttrandefrihet osv. Det avskräcker ingen”.

  Att Singapore, enligt Amnesty, avrättar flest i världen per capita, och enligt Reportrar utan gränser kvalar in bland de länder som är ivrigast att begå brott mot yttrandefriheten, spelar ingen roll: det är ”helt enkelt ett fantastiskt land” – där har man ”förstått att tillväxt är beroende av entreprenörskap”. I samma krönika anser Johan Staël von Holstein att Kina är bättre än Sverige, eftersom deras ”ledare grät offentligt efter jordbävningarna, våra betedde sig som svin efter Tsunamin”.

De flesta har gett upp när det gäller Johan Staël von Holstein, men denna hans klargörande inställning till yttrandefrihet och diktatur kastar direkt en rad frågor till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth: Anser du att det fria ordet ska ligga i händerna på en man som anser att yttrandefrihet kan bytas mot tillväxt? Vill du att regeringen även fortsättningsvis ska representeras av en odemokratisk pajas i kulturfrågor? Finns det någon gräns för hur fientligt inställd man kan vara till yttrandefriheten, för att få sitta i Kulturrådet?