Massakern som glömdes bort

Natten, himlen, havet är höljda i ett brandgult, apokalyptiskt ljus. Ur vattnet reser sig nakna, smala män med vapen i händerna. De rör sig långsamt upp på strandremsan under de höga husen. Där klär de på sig uniformer, innan de fortsätter in i en krigshärjad stad som är Beirut.

Sekvensen återkommer flera gånger i Ari Folmans visuellt helt sensationella film om Israels invasion av Libanon. Folman var själv nittonårig soldat i den armé som intog Beirut och deltog i massakern på civila i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila i september 1982. Waltz with Bashir är hans minnesarbete, gestaltat som en animerad grafisk roman med noir-känsla. Och minnet börjar där i vattnet, i nakenheten och rädslan som växer till våld.

Filmen inleds med flammande tänder och ögon, en hundflock som jagar genom en dovt grönblå nattstad; en blodtörstig vansinneshop, en återkommande mardröm. Och en bild för den krigsverklighet vars absurda brutalitet pulserar genom Folmans vackra, hårda animationer. Eller kanske snarare en brutal absurditet – som när soldaten vilt skjutande dansar balett genom krypskytteelden, eller när ett kompani skräckslagna unga män mejar ner en by ”utan att veta vilka vi var” (än mindre vilka de dödade). Här finns också krigets märkliga mellanrum: stekta ägg, strandliv i väntan, porrfilm, paranoia.

Massakern i Sabra och Shatila skildras här inte som ett sammanbrott, utan snarare som ett slags yttersta realisering av krigets sinnessjuka potential. Folmans undrar inte hur detta oerhörda kunde ske, utan hur han kunde glömma det. Och frågan om hans och de andra soldaternas minnesförlust blir också en fråga om Israels kollektiva, nationella minne.

1982 var Ariel Sharon Israels försvarsminister och året därpå fick han, som ytterst ansvarig för krigsförbrytelserna i Libanon, avgå. 2001 kunde samme Sharon väljas till premiärminister i Israel.

Många civila palestinier har mördats sedan dess. Och många enskilda soldater som deltog i vinterns invasion av Gaza behöver säkert glömma vad de varit med om. Deras ledare får inte tillåtas göra det.