Litteraturpriset till Herta Müller

Peter Englund fick i dag klockan 13.00, för allra första gången efter att ha tagit över efter Svenska Akademiens förre sekreterare Horace Engdahl, öppna dörren till Börssalen och berätta vem som får årets Nobelpris i litteratur.

Redan innan Englund hann börja tala ropade Gert Fylking, sin vana trogen, "Äntligen!".

Mamman satt i läger

Och "Äntligen!" var det på många sätt. Vinnare blev Herta Müller – en tyskspråkig författarinna som många gånger förut tippats som trolig pristagare.

Müller är född i byn Nitzkydorf den 17 augusti 1953 och hennes föräldrar tillhörde den tyskspråkiga minoriten i Rumänien. Hennes pappa gjorde under andra världskriget tjänst i Waffen-SS och Hertas mor tillbringade fem år i ett arbetsläger i nuvarande Ukraina.

Müller debuterade med novellsamlingen Niederungen (Flackland på svenska) 1982 – en bok som censurerades i Rumänien då den handlade om livet i en liten tysktalande by där tillvaron präglas av korruption, intolerans och förtryck.

Två år senare publicerades novellsamlingen i ocensurerat skick i Tyskland.

"Förtjänar det inte"

Motiveringen till varför just Herta ska vinna lyder: som med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap.

Men även om alla förståsigpåare och vadslagningsfirmor såg Herta Müller som solklar segrare i flera dagar innan vinnaren offentliggjordes så var det en person som tvivlade: författaren själv.

– Jag tror det inte. Jag kan inte tro det. Jag förtjänar det inte. Jag är överväldigad, säger hon till SVT.

Även Peter Englund talade med Müller efter att det blev klart att hon skulle vinna.

– Hon blev mycket glad och sade att hon tappade andan och även orden. Hon kommer till Stockholm för att ta emot priset och en av de sista sakerna hon sade var att när vi ses i december ska hon ha återfått sitt språk. Så tagen var hon, säger Englund till TT.

Krävande böcker

På Nobeldagen den 10 december får Müller ta emot priset och dryga 10 miljoner kronor av kungen. Hon blir den tolfte kvinnan att motta litteraturpriset. Den första kvinna att få ett Nobelpris i litteratur var Selma Lagerlöf, som fick det 1909.

Mülllers senaste bok som översatts till svenska är "I dag hade jag helst inte velat träffa mig själv" och totalt har åtta verk av Müller översatts till svenska.

Karin Löfdahl som översatt alla Müllers böcker utom en till svenska har i en tidigare intervju sagt så här om Müllers böcker:

– Hon bär med sig så mycket rädsla och så många sår från såväl barndomen och uppväxtåren i Rumänien som från mötet med dåvarande Västtyskland. Därför är hennes böcker krävande, men orkar man ta dem till sig, ger de mycket tillbaka. Hon har ju fått goda recensioner i tysk, svensk och annan press men ganska få läsare.

I fjol gick priset till den franske författaren Jean-Marie Le Clézio.