Varför är pedanten norm?

Stina Högkvist om nya Ikea-katalogen

BOKRECENSIONER
Ordning och reda på grejerna. Ikea har lösningen. Möbel ur Ikea-katalogen 2003.
Ordning och reda på grejerna. Ikea har lösningen. Möbel ur Ikea-katalogen 2003.

Ikea-katalogen är en av världens mest spridda publikationer. Bara i Sverige ges den i år ut i 2,3 miljoner exemplar. Inte ens Bibeln kan konkurrera med Ikea-katalogen längre. Ikea har ersatt religionen som folkets opium.

När 2003 års katalog lanseras sker det under en mindre ceremoni i Kungsträdgården i Stockholm. Nyheten i år är att den traditionella katalogen ersatts av en produktkatalog och fyra inspirations- och nyhetskataloger som distribueras regelbundet under det kommande året.

Precis som Posten säger man att omstruktureringen sker för kundens skull. Är kunden nöjd, är Ikea nöjd. Givetvis kommer de fyra extra katalogerna att trigga våra ha-behov ytterligare. Med andra ord kommer vi att springa till Ikea med allt tätare mellanrum nästa år.

Annars ser katalogen ut som den brukar. Rummen flödar av ljus och är nästan alltid befolkade. Riktmärket är satt på de unga köpstarka familjerna. Bara en pensionär skymtar fram bland de 465 sidorna. När han väl dyker upp sitter han och daddar ett barnbarn på besök i något av barnens hem. Varför satsa på pensionärer? De har väl redan allt de behöver?

Huvudtemat för årets katalog är Förstora ditt hem! Enligt Ikea bor svenskarna på allt mindre ytor, samtidigt som hemmet ska fylla fler funktioner. Genom att tänka i kubikmeter och inte i traditionella kvadratmeter, ska de hjälpa oss att få bristen på utrymme att leda till ett överflöd av utrymme.

Det kubiska tänkandet illustreras med en utställning i Kungsträdgården i Stockholm, där ett gäng containrar inretts för att visa hur mycket som faktiskt får plats på en så liten yta. Rummen är fyllda på höjden och bredden av stapelbara, ihopfällbara, uppblåsbara, vikbara, hängbara och rullbara möbler. Hissa upp möb-lerna i taket, och ditt kök blir ett dansgolv!

Visst finns det många bra lösningar, men ett sådant boende kräver ett nästintill rituellt beteende. Du måste göra en sak i taget. Plocka undan innan du plockar fram. Det här kanske låter naturligt för de flesta, men för en obotlig slarver som jag själv låter det fruktansvärt. Jag skulle aldrig orka ödsla tid på att stapla, vika ihop och blåsa upp. I mitt kök skulle stolarna hänga kvar i kökstaket flera dagar efter det att jag dansat. Men det är varken Ikeas eller mammas fel.

Det som irriterar mig är att det alltid är pedanten och inte slarvern som är norm i inredningsvärlden. Varför finns det inga byråer där byrålådorna alltid är utdragna; enorma stolar som är gjorda för att slänga kläder på och lakan som stöter ifrån sig smulor?

design

Stina Högkvist