Perssons svarta fanor

Göran Greider läser en lysande moralist

BOKRECENSIONER

För länge sen, i en annan tid, nämligen torsdagen den 24 april 1975 ockuperas den västtyska ambassaden på Djurgården i Stockholm av sex västtyska terrorister. De kallar sig Kommando Holger Meins. De dödar några ur gisslan men efter en kraftig explosion är dramat över; förövarna förpassas skyndsamt ur landet och Sverige kan leva vidare i lugn och ro. Men hur kunde de genomföra ockupationen på egen hand? Behövde de inte hjälp utifrån? Var inga svenskar inblandade? I sin nya kriminalroman, En annan tid, ett annat liv, utgår Leif GW Persson från denna faktiska händelse och drar en historia som får sin styrka av att den framstår som så möjlig, så trovärdig. Här finns en lucka i svensk historieskrivning som GW Persson hittat och gjort enastående bra fiktion av.

När Persson förra året gjorde skönlitterär comeback efter femton år av tystnad och tilltagande fetma blev det med all rätt en formidabel försäljningssuccé. Hans gamla polisheroer Lars Martin Johansson och Bo Jarnebring visade sig fortfarande vara fullt användbara som vägvisare genom polisbyråkratin och till och med storpolitiken. Ändå hade jag inledningsvis vissa problem med de groteska överdrifterna i "Mellan sommarens längtan och vinterns köld": Sexuellt perverterade poliskommissarier, hycklande politiker, krypande tjänstemän, en roman dränkt i sarkasmer och reaktionär jargong. För att inte tala om hans version av Palmemordet. Inte förrän jag såg underrubriken på hans första roman, Grisfesten från 1978, förstod jag vad jag egentligen läste när jag läste Persson: En äkta "rövarroman".

För så är det ju: Leif Gustav Willy Perssons historier är inte i första hand smarta thrillers, gråvädersrealistiska halvdokumentärer eller Sjöwall-Wahlöö-look-alikes utan i allra högsta grad ett slags frodiga rövarromaner. Persson, denne son till en grovarbetare som växte upp i stadsdelen Sibiriens en gång trånga lägenheter (nu är lägenheterna där betydligt större), är därför kraftigt underskattad eller i vart fall felskattad som romanförfattare.

Dessa berättelser ska helt enkelt läsas i ljuset av en Thackerys Fåfångans marknad, en balzacsk mänsklig komedi, en Fåfängans fyrverkeri av Tom Wolfe eller varför inte den Strindberg som skrev Svarta Fanor. När jag förra året intervjuade Persson visade det sig att han kunde inledningen till Svarta fanor utantill; han citerade ur denna uppgörelse med den offentliga dumheten som en gourmet som läser högt ur ett överdådigt recept. I det ljuset tätnar hans romaner till i god mening moralistiska uppgörelser med offentlig lögn och hyckleri och det är bara hans hjältar Jarnebring och Johansson, den sistnämnde med sin norrländska accent, som flyter upp ur träsket som öar av normalitet och stilla förnuft. De lyssnar till och med på dansbandsmusik. I En annan tid, ett annat liv får persongalleriet dessutom nytt liv genom Anna Holts entré. Nu beställer de kvinnliga utredarna sushi istället för mosbricka och patriarkatets sprickor lyser klarare.

I den nya romanen trycks de historiska energierna in i ett simpelt mord när Berlinmuren faller hösten 1989. Stasi-arkivens uppgifter börjar driva runt i världen och kopplingarna mellan terroristattacken 1975 och samtida svensk politik blir synliga, men naturligtvis ska jag inte avslöja mer av denna hyperspännande story. I jämförelse med fjolårets är den nya boken betydligt mer tuktad, liksom mer vältränad, och ibland kan jag faktiskt sakna de grinande groteskerna och överdrifterna. Å andra sidan har den nya boken blivit tätare.

Vilken är den moraliska grundtanken i romanen? Det är egentligen den intressanta frågan. Kanske denna: De som är värda något i författarens ögon är de som står fast vid sina grundvärderingar tvärs igenom de politiska vindkasten. I slutändan vet författaren dessutom att vad som är sant och osant inte är det viktiga. "Var det inte så att de riktigt stora sanningarna - de eviga sanningarna - bara kunde få liv och innehåll med hjälp av människans fantasi?", låter författaren Lars Martin Johansson tänka i sann rövarromantisk anda.

Kriminalroman

Göran Greider