20 egon viker ut sig

ANN CHARLOTT ALTSTADT om nya klassrensade livsdrömmar till salu

BOKRECENSIONER

Äntligen - nu har det kommit tillökning - Uppdrag Familj har sett dagens ljus. Det stora förlaget har krystat fram ännu en produkt som hypar unga medie-/kändisföräldrar. Mammor respektive pappor har tidigare berättat i varsin uppdragsbok. Nu viker 20 framgångsrika föräldrar ut sitt familjeliv.

Vi får läsa ytterligare några egokåserier av Emma Hamberg, Martina Haag och Linda Skugge. Vi känner dem rätt väl nu och dem vi inte har hört talas om har alla drömjobb: "nåt inom media" med undantag för en galleriägare, en produktutvecklare och en vd.

Föräldrahandböckerna är så sjukt klassrensade att det är löjligt.

Medelklassreferenserna stänker - hus vid havet, vänner som är karriärsambor, nyfödda på fina middagar, mingla med barn och så det där särskilda klassmärket: kvinnan som vill/kan jobba när barnet är nyfött och jämställdhetsproblematiken som följer med karriärmammorna.

"Det här är boken om hur det vi kallar familj fungerar och mår i dag i Sverige", skriver redaktionsrådet aningslöst ur klassperspektivets döda vinkel. Varför får elva rörmokare som jobbar i allmännyttan inte skriva pappa- och familjebok eller mammor i arbetsmarknadsåtgärd? Varför är unga urbana mediemänniskor så fascinerade?

Man kan lägga Ylva Elvin- Nowaks Världens bästa pappa? som raster över Uppdragsboken. Utifrån intervjuer och aktuell forskning problematiserar hon mamma/pappa ur ett strukturellt perspektiv där föräldraskapet är det mest "bekönade" av alla positioner - hur kan en man tycka att han är världens bästa pappa på grund av insatser som skulle diskvalificera en kvinna som världens sämsta mamma?

För mannen är det viktigt att få välja hur mycket pappa han vill vara, ett val som aldrig mamma har. Det är det goda moderskapet som avgör hur mycket yrkesarbete det får plats i hennes barnliv, för pappan är det tvärtom.

Endast 17 procent av föräldraledigheten tas ut av män. De är i regel tillsammans med kvinnor vars arbete är viktigt för identitet och självuppfattning. För mammor med dåligt betalda arbeten betyder hemma-med-barn tvärtom frihet och kontroll. I Uppdrag Familj möter vi bara karriärföräldrar där mammas arbete är lika viktigt som pappas. De utgör en sällsynt exotisk stam i ett storstadsreservat och de ska väcka vårt fönstertittarbegär.

För bakom utgivningen av de många föräldrahandböckerna ligger ett 90-tal då det personliga fick ett genombrott i offentligheten. Människor blev kända för att de hade attityd och var sig själva, i exempelvis krönikor och dokusåpor. Det privata blev det intressanta och föräldrahandböckerna är veckotidningsmaterial som spillt över till bokhandeln. Kvinnor och män med drömjobb har också vardagstrassel men i en mer spännande miljö än mamman i arbetsmarknadsåtgärd. Men de har inget viktigt att förmedla, endast ett privatliv som kan säljas till läsarna till ett högre pris än en veckotidning.

När medieföräldrarna saluför sig själva reproducerar de också livsstilsdrömmar. Under 90-talet lanserades politiska idéer som hävdade att samhället inte består av olika klasser utan av människor som gör olika livsstilsval. Föreställningen fick stort genomslag i olika politiska läger - från högern till den blairistiska vänstern. Och när klassamhället så att säga avskaffades innebar det en hausse för medelklassens livsstil och karriärer.

Handbokstrenden överhuvudtaget speglar de framgångsrikas behov av att skapa identitet genom att de kan konsumera. I bokhandeln hittar vi exempelvis flera specialböcker om olivolja, en viktig del av ett livsstilsprojekt, liksom kök, trädgård och inredning. Det finns till och med två vackra nostalgiböcker om masonit. De är en sorts pornografi med begäret riktat ner mot den egna naveln. För en klass med överskott att konsumera har omvärlden reducerats till estetisk historia, exotiska resmål och spännande kök.

Både i Uppdrag Familj och i Världens bästa pappa? ser vi att det är kvinnans nya position på arbetsmarknaden som skapar föräldraskapet och bestämmer hur en familj ska se ut. Jag antar att livsstilstrenden och genombrottet för det personliga också är en del av denna process. Kvinnans nya ställning i arbetslivet har ju även stärkt henne som konsument.

Marknaden styckar inte bara upp oss i olika målgrupper för att skapa ökad efterfrågan. Den hittar också ständigt nya ämnen att exploatera. Därför har typiskt kvinnliga intressen som förut bara diskuterades i privatlivet nu en självklar plats i offentligheten. Till och med fenomen som förut varit tabu som depression, fobier, mobbning och alkoholism har gjort succé i media, tack vare att det finns en stor kvinnlig publik till reklamannonserna. Den köpstarka kvinnan har också gett matlagning, inredning och föräldraskap så hög status att det skapat identitet åt en hel klass.

Som ideal väcker de framgångsrika mediemänniskorna i Uppdragsböckerna vår voyeurism och mammorna i arbetsmarknadsåtgärd som inte kan kopiera deras livsstil kanske vill betala för att åtminstone få regelbundna rapporter.

Men rörmokarna i allmännyttan är säkerligen inte där ännu.

Samhälle

Ann Charlott Altstadt