Lovsång till äldre damer

BOKRECENSIONER
Oscar Danielson.
Foto: Cato Lein
Oscar Danielson.

■ ■ ”Jag älskar kvinnlig sjukhuspersonal, tänkte Markus. Undersköterskor, sjuksköterskor, allihop ?” Det är just den där utgivande omsorgen som inte söker sitt som Markus värderar. Han älskar också, med sällsynt förståelse, sin mormor Elin i Dalarna. När hon fallit i trappen och dött ensam är det bara han som lusläser hennes kvarlämnade dagböcker, 32 stycken, där det kan stå: ”Har manglat en del. Annars inget särskilt. Rätt bra på TV ikväll.”

I den vemodigt trivsamma Johannas Backe, Oscar Danielsons andra roman efter Siljans Konditori (2002) dominerar de äldre damerna. Inte bara Elin får man komma inpå livet utan också hennes ogifta väninna Rut och den stenhårda kärringen Johanna, hon som skrämt generationers barn i byn samt Elins depressiva mamma Lalla. ”Inget särskilt” visar sig i ett längre perspektiv utgöra gripande, märkvärdiga öden, lakoniskt tecknade via nedslag i olika tider. Mest får man veta om 80-talet då Elin fyller sextio och blir förälskad i Ica-handlaren.

■ ■

Oscar Danielson är också musiker, gör mjukpop, driver ett skivbolag och har bland annat komponerat musiken till

Maria Bloms

Sårskorpor

. Hans skildring av gråhårsdamerna är nog en berättelse om just sårbarhet, helande och överlevnad. Männen faller som furor, dör i förtid av cancer och infarkt men kvinnorna tar hand om varandra, är rekorderliga, snälla och strävt toleranta. Det är rart. Men vemod är en elak sjuka. Eftersom gamlingarna är heliga är det Markus före detta 68-föräldrar Barbro och Gunnar som blir lite nedsvärtade. Det är roligare.

Roman

Pia Bergström (kultur@aftonbladet.se)