Språkets makt

MAJA LUNDGREN följer Jörgen Gassilewski genom Göteborgshändelserna och finner flera vinnare och en stor förlorare: demokratin

1 av 2
Polis och demonstranter på Kungsportsavenyn 2001.
BOKRECENSIONER

Vilket ord väger tyngst: "samtalsunderlättare" eller "containerhantering"? Vad har en fjäderlätt samtalsunderlättare att komma med gentemot en hejdundrande containerhantering? De där orden, direkt kopplade till frågan om vad demokrati är i realiteten och vad som bara är demokrati på pappret, gjorde sitt intåg i svenskan det ödesdigra året 2001. De dyker nu upp igen och driver runt i Jörgen Gassilewskis prosa, tillsammans med "anti-våldsträning i gymnastiksalen", "nationella insatsstyrkan"...

Romanens fullständiga titel är Göteborgshändelserna är en roman som är skriven av Jörgen Gassilewski och utgiven på Albert Bonniers förlag. På omslaget är det en banan. Antagligen kravmärkt (det syns inte). Det kan låta som ett inomlitterärt ironiskt experiment, men romanen har en vägg mot verkligheten öppen. Titeln bidrar med en verfremdungseffekt som hänger ihop med romanens struktur och budskap. "Vem säger det här? Vem uttalar de här sakerna och varför? Vem påstår dylikt hela tiden och annat i ungefär samma stil? Vem tar de här orden i sin mun? Ur vem kommer detta ordagrant, ord för ord vid just det här nämnda tillfället?"

Olika "diskurser" ställs emot varandra. En del är autentiskt material. Det kan vara ett problem att gränsen mellan fiktion och dokument inte alltid är tydlig, även om det hänger ihop med romanens krav på skärpt uppmärksamhet och egen urskiljning. Detsamma gäller den breda lista över avtackade personer: aktivister, Jaldung, Erik Wijk, jag själv, vilket knappast är ett försök att släta över motsättningar, utan snarare pekar på att ingenting har blivit löst, bara sopat under mattan.

Befälet för containerhanteringen berättar om liv och jobb. Folkets röst kommer till tals i insändare ( "underbara polisen!") i ett avsnitt som når fruktansvärda karnevaliska höjder: rosenregn över farbror polisen och ord och inga visor om demonstranterna. Sedan den anonyma, byråkratiska EU-prosan i symbios med den själlösa businessprosan.

Vinnare och förlorare. Vinnare är "Drakdödaren Buskage Mindre" ( George Bush Jr), ett kodnamn som Gassilewski kan ha hittat bland alla de kungörelser som unga aktivister med rötter i lajvkultur och medeltidsveckor med öppet trots strödde omkring sig före toppmötet. Vinnare är också (J), Jaldung, ett porträtt som tangerar klichén på grund av sin robotlikhet. Vinnare är "vår egen Sankt Göran", som ju brukar hävda att Drakdödaren Buskage är "våldsamt underskattad i Sverige".

Förlorare är demokratin.

Förlorare är också T-Gul. Han är huvudperson. Han moonar mot Buskage vid fel tidpunkt. En kravall-Hamlet som grubblar på självmord. Samhället är ruttet, men han vet inte om någon handling är möjlig. Han är en halvtysk sociologistudent som tar sig in på Hvitfeldtska genom containrarna och faktiskt ut ur Hvitfeldtska igen över desamma.

"Och T-Gul undrar om han ska göra det. Om han ska göra det nu".

T-Gul har vissa gemensamma drag med den "tyske terrorist" som visade sig vara lika svår att hitta på Schillerska som massförstörelsevapen i Irak. Han har "knallgult hår" som tysken skulle ha haft enligt signalementet. Men han kom inte till Göteborg för att slåss, utan för att moona och lyssna på föredrag. De mer hårdföra tyskarna, karikerade i Wolfie och Trudi, kontinentalt rutinerade när det gäller att kasta sten, är precis som T-Guls väninnor Fia-Fia och Hassan paradoxala. Lika illasinnade som kramiga.

En sorts sanning utkristalliserar sig till slut. Containerskrällen och den brutala stormningen av Schillerska med flera attacker var det fysiska uttrycket för ett anonymt maktspråk långt ovan allas huvuden. Det vill säga den kyla och den brist på demokrati som alla hade kommit till Göteborg för att protestera emot.

Ibland tycker jag att stilen i Gassilewskis prosa blir ett manér. Det blir ingen riktig krock mellan entusiasmen hos aktivisterna före toppmötet och depressionen efteråt. Men invändningarna ger vika. Göteborgshändelserna är en bit av verkligheten filtrerad genom T-Guls medvetandeström.

Roman

Maja Lundgren