Aftonbladet
Dagens namn: Bernhard, Bernt
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Samtalet måste fortsätta

Efter att Theo van Gogh mördades av Mohammed Bouyeri avlöste våld, hot och moské- bränder varandra. Ian Buruma har intervjuat de inblandade i mordet.   Efter att Theo van Gogh mördades av Mohammed Bouyeri avlöste våld, hot och moské- bränder varandra. Ian Buruma har intervjuat de inblandade i mordet.

    Den engelsk-nederländske journalisten Ian Buruma återvände till sitt hemland efter mordet på filmregissören och programledaren Theo van Gogh 2004. Han intervjuade en rad människor som var involverade i händelsen.

Till skillnad från mordet på Pim Fortuyn, som mördades av en knasig djurrättsaktivist, blev van Gogh-mordet en symbol. Vapnen hanterades av Mohammed Bouyeri, den 26-årige sonen till marockanska invandrare, en ung man med intresse för islamism och extremt våld, som hade provocerats av van Goghs kortfilm Underkastelse. Manus var skrivet av Ayaan Hirsi Ali, den ex-muslimska somaliskan som är en kompromisslös kritiker av islam och har stämplats som förrädare. I Occidentalism: Fiendens syn på västerlandet, som Buruma skrev tillsammans med Avishai Margalit 2002, var tesen att islamismen eller den muslimska fascismen hämtar sina idéer från den europeiska fascismen: hat mot civilisationens individualistiska dekadens och nostalgiska drömmar om det traditionella, naturliga livet. Boken fick stark kritik, eftersom den orientalistiskt tycktes blind för de andras särart.



    I Mordet i Amsterdam (2006) vill Buruma balansera denna snedhet. Här faller skarpast ljus på islamhatarna: intoleranta förespråkare för tolerans i ett land som i 500 år varit en hemvist för yttrande-, tanke- och religionsfrihet.

Buruma analyserar strängt de inblandades klassidentitet, intressen, neuroser och motsägelsefullhet: Ayaan Hirsi Ali vill hjälpa muslimska kvinnor ur outhärdliga villkor samtidigt som hon öser förakt över deras tro. Men konflikter som kläs i religionens termer kanske handlar om andra saker? Koranen kanske är ett svepskäl? Buruma dissekerar och levandegör individer. Men individcentreringen döljer mer strukturella gåtor. Berättelsen utspelas på ett diskursivt plan, hitom realpolitiken och de materiella maktrelationerna: hatet mot väst tycks alls inte handla om ockupationer, krig och orättvisor utan om identiteter, religion, synsätt.

Ett av bokens intressantaste teman är invandrarnas barn, som tydligen ofta lider av psykiska besvär och schizofreni. Buruma hävdar att det är de som blir mest militanta och extrema med stark nostalgi kring föräldrarnas hembygd. Men varför detta sker får vi inte veta, delvis på grund av bokens största brist: många får tala, men huvudpersonen tiger. Buruma har inte pratat med mördaren Mohammed Bouyeri.



    Tvärs genom de uppmärksamma, välskrivna reportagen i Mordet i Amsterdam andas Burumas värderingar: hans kritik mot de islamhatande upplysningsvurmarna utgår från upplysningens ideal av förnuft, kritik och samtal. Men det är inte en europeisk upplysning. Han angriper hatarna på alla sidor.

Enligt Buruma suddas problemen med anpassning till lagarna, segregering och religionskonflikter ut på ett par generationer: låt tiden arbeta. Var inte för slapphänt men heller inte för aggressiv. Och sluta aldrig kommunicera.

Mordet i Amsterdam är ett vackert exempel på hur samtalet kan gå vidare.

Carl-Michael Edenborg
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet