Bländverk lämnar läsaren i mörkret

Don DeLillo om en snar framtid

Don DeLillo (född 1936), amerikansk författare. Foto: Getty images
Don DeLillo (född 1936), amerikansk författare. Foto: Getty images
BOKRECENSIONER

Det sista som överger människan är hoppet, sägs det. Don DeLillos nya roman Noll K, förlagd till en nära framtid, handlar om en far och en son med helt olika perspektiv på vad man kan hoppas på i livet.

Fadern, en framsynt global investerare och börsmiljardär övergav tidigt sonen Jeffrey som växte upp med mamman i små omständigheter. Så småningom har de närmat sig varann och när Jeffrey bjuds in till den ms-sjuka styvmoderns Artis dödsbädd för att säga farväl säger han motvilligt ja.

Resan dit är lång och går över halva jordklotet till en öde bergstrakt i Kazakstan. Artis, medicinerad och dimmig, men hoppfull och bävande befinner sig på ett högteknologiskt och futuristiskt hospice där hon förbereds för sin ”kryokonservering” – ett sätt att bevara kroppen och (den avindividualiserade) hjärnan i balsamerad dvala för att väckas till liv i en bättre framtid. Fadern är mycket stolt över detta visionära projekt som han gjort möjligt med alla sina pengar. Som den pionjär han är planerar han att snarast följa efter hustrun.

DeLillo låter oss följa den skeptiske Jeffreys strövtåg genom den underjordiska anläggningen. Märkliga medicinska experiment försiggår i vissa salar, i andra mentala förberedelser: filosofiska föredrag och inspirationstal som påminner om reklamevent och väckelsemöten. Stora tv-skärmar i korridorerna visar samtida krig, miljökatastrofer och massdöende i närbild som för att öka motivationen att lämna denna eländiga värld i tid.

På något kusligt sätt känns miljöerna bekanta, som om jag redan sett alltihop i någon gammal science fiction-film. Faderns gränsöverskridande projekt påminner om de tidiga James Bond-skurkarna som realiserade sina storhetsvansinniga drömmar i high tech-arkitektur och bisarra nya vapen. Den här amoraliske börsmiljardären har investerat i drömmen om evigt liv – en idé som ju inte heller är ny.

I motsats till fadern är Jeffrey en dyster och pessimistisk typ, oförmögen att skapa hållbara kärleksförhållanden, ovillig att stanna på sina jobb, obenägen att tro på något annat än siffror.

Noll K är fascinerande, mångtydig och smart i sin underliga nästan-verkliga psykologiska realism. Ändå lägger jag ifrån mig boken med en snopen känsla av att ha blivit lurad av ett skickligt bländverk och blivit lämnad i totalt mörker. Precis som Artis i de nydesignade katakomberna.

FAKTA

Roman

Noll K

Don DeLillo

Övers. Rebecca Alsberg

Albert Bonniers förlag