Bilderna säger mer än orden

Öppna frågor om kollektiv apati och politisk depression

Ebba Busch Thor i sovrummet.
Ebba Busch Thor i sovrummet.
BOKRECENSIONER

Ebba Busch Thor tränger in genom sovrumsfönstret hos ett älskande par och höjer förmaningens finger. Fingret är överdrivet stort och upprättstående. Hennes blick är återgiven i balansakten mellan fixering och fördömande. I Emanus karikatyr ger partiledarens gestalt uttryck för en långt djupare lidelse än omfamningen hon betraktar.

Det satiriska seriealbumet Ångest & politik med bilder av Emanu och texter av Göran Greider, vill skänka lindring mot politisk depression. Tematiken är en samtid i fritt fall, full av moraliska genomklappningar, hyckleri och fascism. Formen stammar från traditionen av politiska karikatyrteckningar som ofta illustrerar tidningars ledarsidor. Var för sig utgör bilderna små delningsraketer av den typ man ofta ser i sociala medier, och fungerar bäst när de behandlar grundläggande politiska värden, såsom människans dignitet. Här för det längre albumformatet med sig både för- och nackdelar.

Bilderna i sig är starka, satiriska kommentarer som klarar av att stå för sig själva. Emanu behärskar sin estetik och fångar samtidsdebatten väl. Han har all anledning att lita på kärnan i sitt konstnärliga uttryck och det är, som jag förstår det, här problemen uppstår. De forcerade textkommentarerna tolkar bilden åt läsaren, vilket stör både form och budskap.

Tolkningsprocessen hejdas långt innan bilden nått fram. Det ger en övertydlighet som förstärks genom albumformatets upprepning, och stjälper snarare än hjälper budskapet. Albumet riskerar att landa i moralism snarare än i att någonting sker i mig genom mitt möte med bilden – till exempel ett kritiskt ifrågasättande av fascismen, eller av KD:s sexualmoral.

De allra bästa bilderna är inte textsatta alls. Och de allra flesta textsatta bilderna framträder i all sin styrka om läsaren täcker över textkommentarerna och pratbubblorna. Då bränner det till – plakatestetiken upphör och bilderna får djupare mening.

Det längre albumformatet tillför också någonting intressant utöver att vara en samling underhållande satirbilder. Emanu bär vittnesbörd om en outhärdlig samtid och en offentlighetens kollaps där etiken desintegrerats. Albumet som helhet ropar ut en öppen fråga om vad vi ska ta oss till, hur vi ska bryta den utveckling vi befinner oss i. Fokuset på relativiseringen av människovärdet och den framväxande fascismen blottlägger inte bara behovet av tröst, eller ett svar. Albumet som helhet diagnosticerar även behovet av en sociokulturell intervention för att bryta apatin och förstå den.

Är det inte så att den politiska apatin uppstår när horisonten förefaller stängd, när vi lever i ett allomfattande globalt system och vår politiska fantasi inte längre kan föreställa sig några alternativ, endast dess undergång? Det hade varit spännande om Greider utvecklat den tematiken i sina texter.

Laila Vianden

Göran Greider är medarbetare på Aftonbladets kultursidor, därför recenseras Ångest & politik av Laila Vianden, skribent på Politism.

FAKTA

Serier

Ångest & politik

Emanuel Garnheim och Göran Greider

ETC bokförlag