Dagens namn: Adam
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.

”Nu har jag förlåtit min adoptivmor”

Jeanette Winterson blev hotad med helvetet för att hon är lesbisk

Jeanette Winterson blev aldrig mamma själv, men det är inget hon sörjer. ”Det var inte möjligt för mig. Som en konsekvens av min barndom har jag aldrig längtat efter egna barn. I stället har jag lagt min tid och energi på skrivandet. Kanske om jag hade nått de insikter jag har i dag för femton år sedan...” Jeanette Winterson blev aldrig mamma själv, men det är inget hon sörjer. ”Det var inte möjligt för mig. Som en konsekvens av min barndom har jag aldrig längtat efter egna barn. I stället har jag lagt min tid och energi på skrivandet. Kanske om jag hade nått de insikter jag har i dag för femton år sedan...” Foto: BÖRJE THURESSON

Hon blev utelåst och slagen. När hon blev kär i en tjej stängde mamman in henne utan mat.

– Nu har jag förlåtit min adoptivmor, säger brittiska Jeanette Winterson, som hyllas för sin självbiografi.

Jeanette Winterson är i dag en prisad författare som lever lycklig med sin sambo Susie. Hon reser över världen och behöver inte oroa sig över pengar. Hon har kommit långt ifrån den lilla flicka som adopterades bort till ett fanatiskt religiöst, fattigt arbetarklasspar.

Självbiografin ”Varför vara lycklig när du kan vara normal?” beskriver hennes kärlekslösa uppväxt, tonårens förälskelser i flickor och hennes sökande efter sin biologiska mamma.

– Allt svårt som händer gör oss sårbara. Men det ger också värdefulla insikter. Det vill jag förmedla med boken, säger författaren när hon besöker Stockholm.

Glädje och energi

Kvällen innan har Jeanette Winterson pratat inför en jublande publik på Kulturhusets författarscen.

Hennes lilla gestalt utstrålar en kompakt energi, och hon är uppsluppen och pratsam.

Det enda hon saknar är en banan.

– Jag måste ha min morgonbanan. Har de inga på det här hotellet? undrar hon.

De svåra ämnena till trots är hon på ett strålande humör, och tycker inte att någon fråga är för närgången. Men så är hon också väldigt öppen om sitt innersta i boken.

Hon berättar om adoptivmammans religiösa idéer och om pappan som knappt märktes. Om bestraffningar, fattigdom och hur hon hotades med helvetet för att hon var lesbisk. Nu lever paret Winterson inte längre.

Har du förlåtit din adoptivmor, Mrs Winterson, som du kallar henne?

– Ja. Det är inte någon lätt sak. Men förlåtelse betyder inte att man behöver gilla den personen, eller ens träffa den. Till slut var jag ändå tvungen att släppa taget, annars skulle det som hänt förgiftat mig hela livet.

– Jag kan också förstå henne på ett annat sätt i dag. Varför hon var som hon var.

Har du fått något gott av henne också?

– Ja, det var Mrs Winterson som gjorde mig till författare, helt klart. Hon hade språkets makt, jag fick höra Bibeln varje dag och det hängde Bibelspråk på väggarna. Jag absorberade allt detta.

Världslig litteratur var däremot bannlyst i hemmet. Den tonåriga, lästokiga Jeanette gömde högar av pocketböcker under sängen, och när mamman upptäckte dem blev hon rasande och brände upp dem i trädgården.

Hon försökte ta sitt liv

Genom många år bar Jeanette Winterson med sig kärleksbristen och grubblerierna över sitt ursprung. 2008 utmynnade det i en svår kris – hon försökte ta sitt liv. Även om självmordsförsöket skriver hon i boken.

– Det var så mycket sorg som kom upp till ytan just då. Det svåra kan ju inte repareras om man inte tar itu med det. Men det tog tid att bli galen, och det tog tid att bli frisk, säger hon och skrattar till.

Vid 50 års ålder lyckades hon äntligen hitta sin biologiska mamma. Hon var bara sjutton år när Jeanette föddes, och hade ingen man som ville vara med och ta hand om babyn.

– Min biologiska mamma och jag träffas, men inte så ofta. Vi ­hade inte setts på femtio år, och då spelar släktbanden ingen roll: Vi har helt enkelt inte så mycket ­gemensamt. Men jag är glad över att veta att hon haft ett bra liv och inte är olycklig. Och hon behöver inte fundera varje dag över hur jag fick det utan henne.

Hon har jobbat med mentalvård

Namn: Jeanette Winterson.

Ålder: 53 år.

Yrke: Författare.

Familj: Sambon Susie Orbach, psykoanalytiker.

Bostad: Stuga i skogen i Gloucestershire, hus i London.

Bakgrund: Som ung jobbade hon bland annat som grönsaksförsäljare och mentalvårdare. Slog igenom med den självbiografiska romanen ”Det finns annan frukt än apelsiner” som 25-åring. Sedan dess har hon skrivit över 20 böcker och medverkar regelbundet i bl a ”The Times”.

Aktuell: Med den självbiografiska ”Varför vara lycklig när du kan vara normal?” (Wahlström & Widstrand).

Favoritförfattare: ”Jag svarar aldrig på den frågan, vad jag än svarar är det någon som blir upprörd.”

Läser just nu: ”Blandade poesiböcker.”

Pockettoppen

1. Lilla smycket av Patrick Modiano. Årets nobelpristagare i litteratur skriver om en ung kvinna som hoppas på att återfinna sin mamma

2. Gone Girl av Gillian Flynn.

3. Egenmäktigt förfarande: en roman om kärlek av Lena Andersson.

4. Ghostman av Roger Hobbs.

5. Att föda ett barn av Kristina Sandberg.

 

Pockettoppen bygger på försäljningssiffror under november från Svensk Bokhandel, Svb.se.

Boktoppen

1. Stalker av Lars Kepler. Paret Ahndoril skriver om skräcken i att vara iakttagen och förföljd. Full fart och många olika miljöer.

2. Utan personligt ansvar av Lena Andersson.

3. Lejontämjaren av Camilla Läckberg.

4. Sonen av Jo Nesbø.

5. Att inte vilja se av Jan Guillou.

 

Boktoppen bygger på försäljningssiffror under november från Svensk Bokhandel, Svb.se.