ÅSIKT

Varför får de inte äta fläsk?

Torsten Kälvemark läser två bra, verklighetsnära böcker om islam

KULTUR

Tahar Ben Jelloun

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

SVAR PÅ DINA FRÅGOR

Övers: Mats Löfgren

Alfabeta

JALLA! NU KLÄR VI GRANEN

Möte med den muslimska kultursfären

Utrikesdepartementet

Jag råkade nyligen läsa en recension av Tahar Ben Jellouns lilla bok om islam i en tysk kyrklig tidskrift. Artikeln utmynnade i en suck av längtan från recensentens sida: "Tänk om vi hade haft en lika bra och enkel bok om kristendomen!"

Omdömet säger en hel del om Ben Jellouns pedagogiska förmåga. De frågor som han svarar på ställs fiktivt av hans dotter som efter händelserna den 11 september och den spirande antiislamismen börjat ifrågasätta sitt muslimska arv och till och med bestämt sig för att äta fläsk i skolbespisningen. Den kulturella identitetskrisen får pappa Tahar att enkelt och sakligt gå igenom islams historia och i korta kapitel förklara allt som hänt sedan den dag Muhammed började få sina religiösa upplevelser i den arabiska öknen.

I sin snabba genomgång av mer än 13 sekler hinner Ben Jelloun påminna oss om det som våra historieböcker så ofta glömt bort: samspelet i Mellanöstern mellan det bysantinskt grekiska arvet och den spirande arabiska kulturen, det samspel som så småningom överförde antikens vishet till Västeuropa och som kom att prägla vår egen medeltid och renässans. För honom är islams ursprungliga och upplysta tolerans en huvudlinje som det gäller att återvinna i en tid när frustrerad nationalism och kolonial förödmjukelse lett till strömningar som avlägsnat sig från detta ideal.

Som grundkurs i muslimsk världsbild och kulturhistoria är boken alldeles utmärkt. Den pedagogiska formen med frågor och svar är också verkningsfull. Ord från nyhetstelegrammen som jihad och sharia förklaras. Möjligen kan man tycka att den undrande dottern ibland ställer den vuxna världens frågor eller förefaller något lillgammal. Men stilnivån är sådan att ingen behöver känna sig tilltalad från ovan.

Utmärkt och mångsidig upplysning om islam får man också i den bok som getts ut på Utrikesdepartementets initiativ. Den är mångsidigare än Ben Jellouns bok eftersom den rymmer hela 44 inlägg. Dessutom ger den en levande bild av islam i relation till dagens svenska verklighet.

Här speglas tro och kulturkonflikter av författare i alla åldrar och med varierande bakgrund. Målgruppen är elever i årskurs 1 och 2 i gymnasieskolan. Kanske ligger en och annan text över de tänkta läsarnas genomsnittshorisont men å andra sidan finns det tillräckligt med unga bidragsgivare som talar till gymnasister på deras eget språk.

Frågor kring fundamentalism och islamofobi ställs och besvaras. En ung muslimsk kvinna berättar om varför hon vill vänta med att tågluffa till dess att hon kan göra det som gift och tillsammans med sin man. Slöjans historia utreds och sekulariserade muslimer kommer till tals. Vi påminns om att islam finns också i Krylbo och att Västeuropas barbariska kultur en gång sågs med förakt av upphöjda och förfinade arabiska lärda när de mötte ohygieniska vikingar eller våldsberusade korsfarare.

När man läst båda böckerna kan man hålla med den tyska skribent som citerades inledningsvis. Vi borde verkligen få lika enkla men mångsidiga böcker om både kristendom och judendom. Vi behöver alla påminnas om att den kristna världen rymmer allt från Franciskus fridsbudskap och Moder Theresas offervilja till de fundamentalister i USA eller Sverige som reservationslöst stöder den moderna tidens korståg och statsterrorism.

På samma sätt borde vi få veta mer om den komplexa judendomen som också den rymmer ett helt spektrum, från Martin Bubers humanistiska filosofi och chassidismens mystik till Meir Kahanes Hamas-besläktade våldsideologi.

Framställningar av religioner blir ofta teoretiska abstraktioner utan kontakt med en faktisk verklighet. De båda böckerna om islam visar att det är möjligt att skildra tro och kultur på andra och mer verklighetsnära sätt.

Torsten Kälvemark