ÅSIKT

Fortfarande vet han inte vart hon tog vägen

John Peter Nilsson tar del av afrikaners berättelser om svenskor

KULTUR

konst

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

White women

Loulou Cherinet

Galleri Mejan, Stockholm

T o m 4 augusti

Konsthögskolans Galleri Mejan håller öppet hela sommaren med enveckorsutställningar med skolans egna elever. Det är ett bra initiativ. I synnerhet när det presenteras verk som det av Loulou Cherinet.

Hon har bjudit åtta afrikanska män på middag och vin, placerat en videokamera mitt på bordet och filmat deras samtal om att komma till Sverige och möta svenska kvinnor.

Resultatet är tankeväckande. Vi får inte bara en lektion om Invandrarsverige utan öppet och ibland skrytsamt ger de sin syn på varför vissa svenska kvinnor åtrår dem.

Sinsemellan skämtar de om hur välutrustade och uthålliga de är som älskare. Men de talar också om Migrationsverket: en av dem är extremt kritisk till att verket uppmanar indirekt svarta män att gifta sig med svenska kvinnor för att få uppehållstillstånd. Det inte bara förstärker fördomarna om att männen utnyttjar kvinnorna utan också nedvärderar kvinnorna själva.

En annan berättar att han hade varit i färd med att gifta sig med en svenska – men hennes pappa förbjöd giftermålet och sedan försvann den blivande bruden. Han åkte till Åmål där hon hade ett hus men hon hade redan hunnit sälja det. Fortfarande vet han inte vart hon tog vägen.

Loulou Cherinets video avslöjar egentligen ingenting som vi inte vet eller anar oss veta. Men videon påminner oss om i vilket samhälle vi lever i dag.

Ännu en gång slås jag också av vilken dragningskraft den enkla dokumentära formen har. Man kan fråga sig varför så många väljer konsten och inte teve- eller filmmedierna för just dokumentärer. Jag misstänker att man gör det för att slippa klåfingriga producenter och den komplicerade visningsproceduren.

Nu kan vem som helst, när som helst, kliva in från gatan och få en gratis inblick i verkligheten.

John Peter Nilsson