ÅSIKT

Eliternas uppror mot oss

Gunnar Ohrlander om hur världens ekonomiska jättar vill göra om Sverige

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Äntligen börjar vi kunna skönja innebörden för svensk del i de WTO-förhandlingar som ledde till våldsamma protester i Seattle och som också bidrog till att skapa motrörelsen Attac. I en kravlista som nu ligger på Kommerskollegium kan vi nämligen studera hur de stora ekonomiska aktörerna i världen, företrädda av sina hemländers handelsministrar, önskar sig ett framtida Sverige.

Kraven är ett resultat av långdragna förhandlingar rörande ett delavtal inom WTO. Avtalet heter GATS, General agreement on trade in services, och gäller tjänstesektorn. Från början (vid Uruguayrundan 1995) fick GATS karaktären av en samling allmänna och övergripande principer och elva delområden med avsikt att öppna länderna för konkurrens och friare handel.

Tjänstesektorn är den mest expansiva globala näringen om man ser till utländska direktinvesteringar (50 procent) och det som ska befrias till förmån för utländska intressen är bland annat tele, elförsörjning, finansiella tjänster, utbildning, sjukvård, transporter och turism.

Nu har de allmänna principerna kokats ner till bestämda krav. WTO-medlemmarna lämnade i våras in önskemål gällande de andra medlemsländerna och det är alltså de specifika krav som riktats mot Sverige som formulerats på Kommerskollegiums lista.

Om förhandlingsspelet är komplicerat så är kraven klara som korvspad. 21 länder (vilka är hemligt) har kommit med önskemål om svenska avregleringar. Man vill att Sverige ska bereda marknadstillträde för transnationella företag gällande hälsovård. Man önskar fri etableringsrätt för läkare och tandläkare och att dessa automatiskt subventioneras av socialförsäkringssystemet.

Socialtjänst, äldrevård och hemtjänst bör upphandlas på en internationell marknad, läkemedelsförsäljningen öppnas liksom sophämtning och kollektiva samfärdsmedel. I detta scenario kan vi vänta oss strålande och trivsamma väntetider efter förebild från England och Connex i Stockholm.

För bibliotek, arkiv, museer och andra kulturella institutioner önskas fri etableringsrätt. Gratis boklån vid de allmänna biblioteken skulle därmed kunna betraktas som snedvridning av konkurrensen, stridande mot GATS-avtalet.

På filmsidan är det statliga stödet i farozonen och när det gäller sport och fritid kräver man att Sverige tar bort riktade ekonomiska stöd till speciella, regionala eller nationella aktiviteter.

Banker och andra finansiella tjänster bör ytterligare avregleras. Man vill ta bort nuvarande bestämmelse att en tjänsteleverantör ska övervakas av Finansinspektionen.

Kommunernas begränsade rätt att förhindra köp av fritidshus föreslås slopad. Vad ligger bakom det kravet? Kanske en global resekedja som vill köpa Marstrand och Smögen.

Listan ska läsas som ett varsel, ett laboratorium för ett nytt liv på den globala marknaden, en spjutspets mot framtiden, dock inte med den innebörd som Olof Palme en gång gav åt formuleringen. WTO:s färdriktning är inte bara riktad mot tredje världen, där de nya patentlagarna redan gjort sitt segertåg bland hiv-smittade. Syftet är att till förmån för marknadens aktörer bryta ner också de samhälleliga nätverk som industriländerna byggde upp under förra seklet.

Nu har kravlistan gått ut på remiss. Efter remissförfarandet ska regeringen lämna sitt svar till WTO senast 31 mars nästa år. Den har möjlighet att reservera sig, vilket redan skett när det gäller sjukvården. Men frågan är hur många sektorer regeringen kan skydda, när Sverige gjort sig känt för att vara ett av de mest pådrivande länderna för avregleringar.

Tyvärr är remisstiden kort (från 24 oktober till 13 november) och endast ett fåtal organisationer har fått tillfälle att svara. Av de 58 som står på remisslistan är det bara två lärarförbund och Attac som har folklig anknytning. Resten är företag, branschsammanslutningar samt kommun- och landstingsförbunden.

På Kommerskollegium förklarar den ansvarige, Magnus Rentzhog, att han inte känner till så många organisationer men att han "hoppas att folk skickar materialet vidare ifall de vet nån som kan vara intresserad".

Man kan aldrig veta. Intresset kanske inte är så stort. Det handlar ju bara om den vittgående omdaning Christopher Lasch kallade eliternas uppror mot samhället. Mot oss.

Gunnar Ohrlander