Aftonbladet
Dagens namn: Ellen, Lena
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Matte i medvind

– och tjejer att räkna med

    Skolan är i gång igen och det är dags för GÖRAN HÄGGS årliga (16:e året i rad!) betygsättning av skolböckerna. I år har han tittat närmare på matteböckerna och böcker i NO-ämnena för årskurs 7–9.

Matten har medvind i skolan och böckerna har generellt blivit bättre sedan den förra genomgången för tio år sedan. Fördomarna är få, omvärlden finns med och eleverna får räkna med både aktieförluster och chockhöjda kommunalskatter.

Men bland allt bra finns det några böcker som snarast borde räknas bort.

NO-böckerna, då? Det får ni läsa om i morgon.

Pedagoger och politiker har sedan 60-talet i omgångar försökt avskaffa historia och geografi. Tidvis har man gjort ansträngningar för att förbjuda litteraturen. Man har på sistone i praktiken utrotat alla främmande språk utom engelska ur högre undervisning.

Men utrymmet för matematik har oavbrutet vuxit.

Jag inser med fasa att jag själv knappast skulle kunna ta mig igenom något nutida gymnasieprogram. Får man bli sjuksyster, bilmekaniker eller litteraturvetare utan att be-

härska derivata?

Man talar om tekniksamhällets behov. Om civilingenjörer inte kan räkna är det illa. Men övriga 95 procent av befolkningen? Är det inte så att tekniken snarare befriar oss från onödig räkning? För femton år sen tog det mig två dagar att räkna ut månadens skatt, och det blev ändå fel. I dag gör datorns kalkylblad rätt på nolltid. Ofta får den som kan flera språk rycka in när det dyker upp en utlänning som talar annat än engelska. Men när blev ni senast i Coop-kassan ombedd att hjälpa till med en sinuskurva?

Låt oss därför stanna vid vad alla trots allt förväntas uppnå, matteböckerna för grundskolans högstadium, årskurs 7–9.

Redan här är ambitionerna imponerande. Såvitt jag kan bedöma ligger man bara någon enstaka termin efter den gamla hårt segregerade realskolan vid början av 60-talet. Långt över gränsen för vad jag behövt i hela mitt vuxna liv. Ändå lyser knapphetens stjärna även över matteböckerna. Utbudet har blivit mindre. Böckerna är inte lika påkostade. Men kanske speglar även detta mattens starka ställning. Även de snålaste, mest kunskapsfientliga kommunalpolitiker köper trots allt in en ny mattebok åt alla. Men de köper den billigaste. Konkurrensen driver fram oglamorösa men effektiva räknehäften.

 

Matematikböcker är ett fantastiskt kulturhistoriskt material – både vad gäller värderingar vi vill sprida till våra barn och de värderingar vi omedvetet sprider. Det är tio år sen jag senast på den här sidan räknade mig igenom utbudet av matteböcker för högstadiet. Vad har hänt med Sverige sen dess? Vad räknas numera?

Några gamla bokserier från 70-talet, där man räknade fattiga i u-länder, har försvunnit. Likaså ett par extravaganta 80-talsböcker som räknade EU-valutor, aktievinster, viner och modekalsonger.

En serie som överlevt är Matematikboken X, Y, Z (A&W). Serien var ny 1993 men exemp-len verkar uppdaterade till dagens prisnivåer, konsumtionsmönster och värderingar.

Inte ens första läseboken brukar moderniseras på det viset, än mindre geografi eller historia.

I alla böcker kring 1990 kom pengarna från lotterivinster. Ingen arbetade. Basfödan var glass och godis. I dag har samhällsklimatet blivit bistrare. De pengar som räknas i dagens version av Matematikboken kommer ofta från arbete. Stina säljer jordgubbar vid vägen, Linda arbetar i klädbutik, Axel på ett bageri och måste kassera felgräddade limpor. Fru Liszka kör buss för usel lön. Svante jobbar nattskift i gruvan. Basfödan är fortfarande godis och läsk. Samt pizza. Men allt kostar. Prisutvecklingen på ostburgare är skrämmande. Cigaretterna har en ruggig tjärhalt. Tidstypisk är även en uppgift där vi som exempel på negativa tal ska beräkna Olofs samlade aktieförluster. Visserligen reser vi till Cypern och Maldiverna. Men Kerstin får en otäck hyreshöjning, och Magnus betalar en chockerande kommunalskatt. Verkligheten tränger sig på.

 

Men det finns av tradition också en speciell mattevärld. Förunderliga exempel avsedda att skapa räkning och inget annat. Ett klassiskt sådant handlade om ett badkar med flera avtappningsrör med olika diameter. Hur och varför är detta märkliga kar konstruerat? Det försvann på 1950-talet. Men nu är det tillbaka, fast i form av en simbassäng. Levnadsstandarden stiger ändå. Eller ta det tal där vi ska ”paddla hela Ångerman-älven”. Går det? Spännande diskussioner kan förutses i norrländska klassrum!

Däremot letar man förgäves efter gammaldags fördomar. Det är givetvis Elin som köper snöskoter och Lilian som är truckförare. I sista häftet är det Kalle som samlar ishockeybilder och Ludmila är faktiskt sysselsatt med sömnad. Men det är extrema undantagsfall.

Av de båda senare häftena, Y och Z, finns två varianter. Röd är för vanliga elever. Grön, för oss som har extra svårt att fatta siffror, är föredömligt inriktad på våra speciella problem. Samma förklaringar men färre och lättare tal.

Utbudets andra trotjänare är Möte med matte A–F (A&W). Den är mer präglad av sitt ursprungliga tillkomstår, utan Matematikbokens strama krismedvetande. Mycket lotterier och otroliga mängder glass. Och lite elände från Nepal som kontrast till välståndet.

Arbete är sällsynt. Främst är det ”Four P:s”, det könsjämlika popband som Per, Pia, Patrik och Petra bildat, som drar in pengar. Bokens vardagsanknutna avsnitt sysslar med saker som ”Problem i glassbaren” eller ”Nu bakar vi pizza”. Sport fyller övrig tid. Seriens mest ansträngande exempel, i häfte A, handlar om en simtur från Stockholm till Göteborg via Göta kanal.

 

Man har kvar den smått klassiska kulstötningstävlingen (”Kul med kula”) i samma häfte där bara Carlos stöter längre än Pia. Farid paddlar i häfte E kanot fortare än Maria. Svenska killar förblir däremot ena riktiga sillmjölkar i mattevärlden. Med tanke på kvinnors livliga intresse för reparationer, kraftsport och tungt fabriksarbete känns det närmast chockerande när ”Pia syr en duk med diametern 140 cm” i häfte C. Lustigt nog precis samma geometriproblem som det där Ludmila överträdde gällande könsgränser i Matematikboken.

Men kriser och desillusion smyger sig på. Man letar förgäves efter första upplagans propagandistiska utflykt i ”EG och det nya Europa” i häfte F. Trots att arbete förblivit sällsynt har ungdomarna lön i häfte C och dryga skatter. Däremot behövs inget jämställdhetsarbete. Anette och Simona tjänar redan avsevärt mer än David, Magnus och Johan. Magdalena slår ledigt Mårten och Filip och får dessutom procentuellt större löneförhöjning. Invandrare säljer däremot frukt och tjänar ungefär lika taskigt som i verkligheten.

Denna till sitt yttre ändå rätt tilltalande och på sitt sätt underhållande bokserie kompletteras med trehäftesserien Möte med matte X2004 – X2006. Samma idé som Matematikbokens gröna häften: en lättversion för oss som har svårt med matte. Sådant behövs. Men lätt att åstadkomma är det inte. Tillverkarna tycks utgå från att vi är förståndshandikappade. Eller nödvändigtvis också har läsproblem. I stället för att förklara lite bättre och låta oss räkna på vår nivå presenterar man problem och arbetsområden med större bokstäver och mindre text. Bindeord och längre förklaringar har tagits bort.

 

Nyare är Matte till 1000 7–9 (Natur och Kultur). Emellertid är serien inte reviderad sen pub-liceringen 1995–97, vilket ändå gör det inledande statistik-

kapitlet spöklikt. Särskilt retar det oss förstås att behöva räkna med Expressens upplagemässiga övertag över Aftonbladet. Och hur många ungdomar vet i dag ens vad de lp-skivor som här konkurrerar mot nymodig cd egentligen var? Men matematiskt och pedagogiskt är det förstås fortfarande OK.

Det är däremot inte avsnitt som ”Bråkbegreppet” i sjuan. Till och med jag fattar exempel som: ”Sju elever deltog i en språkkurs i England ... Varje elev är 1/7 av hela antalet deltagare.” Serien har ingen lättvariant. Men det är knappast någon ursäkt för att bli så infantil som man ofta är.

 

Annars är det just som påminnelse om gångna tider den är tänkvärd. Räntan varierar mellan 7,25 procent och 14 procent, inflationen är 184 procent, Bill Clinton har just valts med smal marginal. De medvetna värderingarna i den matematiska parallellvärlden är de vanliga. Flickorna är inte bara överlägsna pojkarna i matte. Lisa och Inger står för måleriarbetena, medan Emma lånar till moped. Mammorna är alltid familjens bilfantaster. Petra odlar giftfria grönsaker på sitt rektangulära fält. I slutkapitlet räknar vi ”Våra sopor”.

De omedvetna värderingarna är de som format politiker av Mona Sahlins generation. Glasstrutar och Tobleronepaket illustrerar de geometriska kropparna. Pengarna kommer ur tomma intet. Lön är i varje fall inte kopplad till arbete. Lotterier är fortfarande en viktig inkomstkälla. Tennis, styrkelyft och slalom fyller dagarna. Helena delar pizzor efter komplicerade principer. Mustafa överlåter, som man kan förvänta sig av en tacksam invandrare, generöst det mesta av sin chokladkaka åt svenska vänner.

 

Modernare i alla avseenden är serien Tetra A–C (Gleerups) med inbyggd lättvariant i varje del. Bara på något enstaka ställe undrar man ändå över nivån, som då Jonas ska skiva 32 cm prickig korv i 1 cm bitar. Hur många bitar får han? Vad gäller den matematiska världen kan man und-ra varför inte Sven upplyser sin kompanjon i klartext om vad deras ling-onförsäljning inbringat. I C-delen ska en halt råtta utan luktsinne orientera genom en labyrint på jakt efter ost. Men oftast är det trevlig uppläggning och rimliga exempel. I nästa upplaga försvinner antagligen pesetas till förmån för euro.

Särskilt bra är B-delens sju kulturhistoriska delkapitel om berömda matematiker. Vi möter män som Thales, Eratosthenes, Descartes och Pascal men också Lord Byrons matematiska dotter Ada! Antydningar i den vägen finns i flera andra serier, men här har man tagit kursplanens ord om sådant på allvar. Åtminstone hos mig väcker det visst intresse även för den följande råräkningen.

Bråkräkningen inleds med tipsvinst, som firas med tårta. Men när Gustav vunnit på lotto plöjer han numera ner pengarna i aktier. Boken kom till under den senaste haussen och han tjänar rejält. Men alla betalar skatt både på räntor och på arbete, även om jag undrar om inte Lenas lågavlönade mamma är övertaxerad.

 

Glass kan inte helt undvaras. Golf har tillkommit bland sysslorna. Men i övrigt är det hårda bud och kamp för tillvaron. Mirzas jeans krymper grymt i tvätten. Han måste jobba till svältlön i stormarknad på sommarlovet. Kompisarna måste packa ägg. Sofias pappa tvingas gång på gång friställa personal i sitt företag. Hector räknar ut skolmåltidens verkliga kostnad. Markägaren Ulf avverkar skog.

Könsrollerna har också förändrats. Erika köper läppstift, Anna en hårtork. Målarna som kommer och målar om klassrummen är killar, Anders och Leszek! Tjejer tävlar med tjejer och killar mot killar i kraftsporterna. Vilket tack och lov ändå inte hindrar att teknikgeniet Ellen skjuter upp en modellraket eller att Åke vid behov dekorerar blomkrukor.

Antagligen den trevligaste exempelsamlingen.

Ännu nyare är dock Matte Direkt (Bonniers) som bara hunnit med häftena för år 7 och år 8. Samma uppläggning som Tetra med inbakad lättkurs. Men lite hafsigare. Avsnittet om talsystem i olika kulturer är kul men kort. Inledningen förklarar bland annat: ”Det finns en gammal levnadsregel som lyder: ’Du ska förlåta din fiende inte en gång utan sju gånger sjuttio och en gång’.” Det gör det ju inte. Jesus (som författarna tydligen inte hört om) talade om sju gånger sjuttio. Den 491:a gången lades till av författaren Lars Görling 1962 som exempel på vad som inte kan förlåtas.

Vi räknar thailändska bath i brist på pesetas. Vi får beräkna Bill Gates och Ingvar Kamprads förmögenheter. Hamburgare och chips tillverkas och konsumeras. Men glassen är borta ur folkhushållet. Även här packar vi numera ägg på hönsfarm.

 

Arbete är annars mindre vanligt än i Tetra, även om Elena sliter i pizzabutik. Killarna har ännu inte uppnått full jämställdhet utan kommer till korta mot Lotta i basket. Trummor och motorcykel är exklusivt kvinnliga specialiteter. Stackars mormor är dock fullständigt hjälplös när hon ska hitta nyckeln eller byta säkringar. Vilket kön som köper läppstift framgår inte, men sådana prylar får iallafall åter säljas och visas.

Man kan raljera över matteböckernas världsbild. Men skulle vi velat ha det tvärtom? I sak är de numera också sällsynt funktionella. Det beror som sagt på det intresse samhället i övrigt visat för just matten. Ett mått på detta är slutligen också en till den vuxna allmänheten riktad bok från ett av förlagen. Med stort nöje har jag läst Skolmatematiken igår, idag imorgon (Natur och Kultur) av Jan Unenge, själv en gång i tiden medförfattare till den smått klassiska matematikserien Ekman/Unenge på 60-talet. Många kuriösa och roliga exempel ur matteundervisningens historia. Ändå är som sagt, just genom allmänintresset, matte bättre skyddat än andra ämnen. I morgon ska vi däremot tillämpa matten på områden där långt färre bryr sig.

Nu tar vi rast och vilar upp oss inför de prövningarna.

 

Chatta med Göran Hägg i morgon tisdag klockan 13.00

 

Göran Hägg
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet