ÅSIKT

När vi blev sårbara

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Hur kan en avreglerad elmarknad leda till att det statliga bolaget Vattenfall bjuder sina kunder på jakt i östra Tyskland? Svar: Företaget har gått med nio miljarder i vinst sedan årets början och kan räkna med att höjda elpriser i vinter gör bolaget än rikare. Numera är Vattenfall ett internationellt företag, som äger kolgruvor i Polen.

1992 bolagiserades statliga Vattenfall. Tidigare var företaget något av statens och demokratins garant för att trygga elförsörjningen i hela landet. Huvuduppgiften är numera, enligt verksamhets-

berättelsen att ”långsiktigt... skapa värde för aktieägare och kunder.” 1996 avreglerades svensk elmarknad. Idéerna kom från EU men Sverige var snabbare än de flesta.

1999 släpptes handeln med leverantörs- och elavtal helt fri och åter bekräftades att Stockholm i vissa avseenden är nyliberalismens europeiska huvudstad; Sverige har, under sina s-regeringar, gått i spetsen när det gäller att sälja ut statlig egendom och avreglera.

Nätdistributionen av el förblev, via Svenska Kraftnät, en statlig angelägenhet men skildes från distributionen. Resultatet hittills är: färre investeringar i ny teknik, högre priser, fler iskalla bostäder. Fackförbundet SEKO påpekar att arbetsvillkoren blivit sämre, när enbart vinstmotivet styr branschen. Elmontörerna minskar således i antal, medan den administrativa personalen i stället ökar, ja relationen mellan de båda har gått från 70/30 till 30/70! I klartext betyder det att underhåll och utryckning vid strömavbrott försämrats.

Hur kunde det gå så här? Svar: Elföretagen lever under stor lönsamhetspress, vilket går ut över de anställda och över viljan att investera i ny teknik. Några få bolag dominerar produktionen – Vattenfall, Sydkraft och Fortum står för 90 procent av kraftproduktionen och i deras sfärer ingår också de flesta elhandelsbolag. Fåtalsvälde, oligopol, kallas det. Konsumenterna har heller inte fått rätten att köpa el, de har fått rätten att köpa elavtal på en helt onödig låtsasmarknad.

Avregleringens första steg var att upprätta en nordisk elbörs, som numera finns i Oslo. Det Stora Språnget återstår emellertid: att skapa en gemensam europeisk elmarknad. Frågan är bara om alls några svenska elbolag kommer att finnas där. I flera stora länder kan bolag som har monopol gå ut i världen och köpa upp bolag på avreglerade marknader. Så gör Elektricité de France.

Elavregleringen har inte minst fört in ett nytt ord i svensk debatt: sårbarhet. Så snart ett strömavbrott lamslår en landsända heter det att samhället blivit mer sårbart. Som om det rörde sig om en känslig organism, ett skört psyke. Men sårbarheten är skapad: det har fattats politiska beslut om att en grundläggande service som elförsörjning ska utsättas för marknadens behandlingar. Företagen saknar morot för att hålla reservkapacitet.

I Avregleringarnas svarta bok intar elen en framträdande plats.

I morgon:

Kreditavregleringen.

Göran Greider