ÅSIKT

FÖRBJUDET FOTO

GUNNAR OHRLANDER om ett absurt förslag

1 av 4 | Foto: GEORG ODDNER
Georg Oddners bild från Venedig 1957. Det blir tavlans okände upphovsman som får kontroll över fotot.
KULTUR

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Att ta en bild som denna kan bli ett lagbrott. Eller oerhört dyrt.

GUNNAR OHRLANDER

kollar ett absurt förslag som kan ändra våra bilder av världen.

Ifall regeringens promemoria om upphovsrätt förvandlas till lag riskerar varje fotograf att hamna bortom den röda linje där fotografering är förbjuden eller blir oerhört dyr.

Ett exempel: Fotografen ska ta en bild på ett klassrum med barn och teckningar på väggarna. Han trycker ner kamerans slutare. Han tar sin bild. Och begår i värsta fall en brottslig handling.

Han framställer nämligen därmed ett exemplar. Det får han inte göra utan tillstånd.

Antagligen har han inte tagit reda på ifall barnens teckningar är skyddade verk i lagens mening. Och hur är det med illustrationerna i boken framför flickan? Kanske krävs det illustratörens tillstånd för återgivning.

Absurditeterna står på kö om regeringens PM blir verklighet.

Georg Oddner tog en berömd bild i Venedig 1957. En man vandrar med en tavla på axeln. Kanske blir det inte möjligt att ta såna bilder i framtiden. Fotografen kan inte gärna veta ifall skyddstiden för tavlan har gått ut och i själva verket blir det tavlans okände konstnär som får möjlighet att kontrollera Oddners foto.

Om lagen går igenom.

Inom SFF, Svenska fotografers förbund, är man oroad och det finns skäl för oss alla att dela den oron. Vi blev vana vid att under bildens århund-rade upptäcka verkligheten på nytt genom fotokonsten. Vi fick se oss själva genom såväl stora fotografers kameraögon (en Robert Capa, en Georg Oddner) som i bruksfotograferingens ström av bilder.

Men med regeringens tolkning av EU-direktivet hotar fotografernas möjligheter att inskränkas dramatiskt. Meningen med direktivet har varit att harmonisera upphovsrätten för medlemsländerna men också i viss mån stärka skyddet för upphovsmän i en tid när allt fler vill använda deras verk. Fritt och helst gratis.

Frågor som gäller upphovsrätt har förvandlats till en juridisk snårskog. Grundregeln är dock att upphovsmannen/rättighetsinnehavaren ska ha ersättning.

Men det finns undantag. Det är till exempel tillåtet att fritt fotografera och återge konstverk i samband med dagsaktuella händelser. Sålunda var det okey för tidningarna att visa bilder på Dror Feilers och Gunilla Skiölds omstridda installation på Historiska muset, Snövit och sanningens vansinne.

Bilderna är också fria att använda för en tidskrift ifall det sker i det nummer som kommer ut just efter händelsen eller om den publiceras i samband med en konstkritisk eller analytisk artikel.

Men därefter är det stopp. Publiceras Snövit i en vecko- eller årskrönika ska upphovsmännen ha ersättning.

Så ser regelverket ut i dag och på den punkten sker ingen ändring i EU-direktivet. Först 70 år efter upphovsmannens död är en bild fri.

Vad som däremot ändras och som oroar fotograferna gäller konstverk som råkar finnas i bakgrunden. Möjligen är denna del av lagförslaget ett olycksfall i arbetet. Enligt den gamla och nu gällande upphovsrättslagens förarbeten ska man ta hänsyn till ifall till exempel en tavla på väggen inte är huvudmotivet, säger Malin Bonthron som handlägger frågan på justitiedepartementet. Det är bara när ett konstverk är huvudmotiv som verket skyddas.

Det nya lagförslaget ska efter riksdagsbehandling träda i kraft vid årsskiftet. Det återfinns i Upphovsrätten i informationssamhället (Ds 2003:35). Paragraf två täpper till alla möjligheter att fritt fotografera en finansman eller ett statsråd om det hänger tavlor på väggen. Ja, den svenske lagskrivaren går så långt som att också delar av verk i bakgrunden ska vara skyddade.

En bit av en tavla.

Fotograferna protesterar i sitt remissvar. Vi ställs inför en omöjlig uppgift, säger Åke Sandström, ordförande i SFF.

Mats Lindberg, vd för BUS, Bildkonst, Upphovsrätt i Sverige, anser däremot att lagförslaget är bra. Det är BUS som bevakar att medierna inte publicerar konstverk utan tillstånd. För tio år sen använde organisationen ren överfallstaktik och kunde sända räkningar på upp till 40 000 kronor ifall bilder på en miljonär bland sina tavlor blivit publicerade utan tillstånd från tavlornas upphovsmän.

Idag har BUS avtal med Sveriges Tidskrifters 370 medlemmar på en eller ett par miljoner per år (hur mycket är hemligt) och tecknar även separata avtal med dagspressen på 15 -40 000 per år. Det gäller när tavlor eller andra bilder återges som huvudmotiv. Hur blir det med EU-direktivets regel om att också bakgrundsbilder ska omfattas av skyddet?

Särskilt för frilansfotograferna kan det bli problem, säger Åke Sandström. Risken är överhängande att de begår brott om de plåtar för egna projekt eller utställningar.

Äsch, fotograferna vill inte dela med sig till andra upphovsmän, svarar Mats Lindberg. Dom snackar skit. Vi kommer inte att kräva mer pengar eller föreslå änd-rade avtal.

Men BUS intresse är ju att ro in så mycket pengar som möjligt. Blir det fotoförbud för fria fotografer och vad kommer det att kosta att plåta en miljonär mot soffväggen? Vad händer om tio år?

Det kan man aldrig veta, säger Mats Lindberg.

Det finns dock en lösning på problemet. Svenska lagskrivare tycks ha fått för sig att de måste vara bäst i klassen när det gäller att implementera EU:s regler. Man väljer sällan det som är bäst för folket utan verkar dras till rena knasigheter.

Så är det också i detta fall. I EU-direktivet om upphovsrätt finns nämligen en lista på tillåtna inskränkningar, till exempel just den som fotograferna nu begär. De vill ha samma undantag som film och tv (paragraf 20 a) och frihet att fotografera när upphovsrättsligt skyddade verk inte är huvudmotiv i deras bilder.

Men varför väljer justitiedepartementet värsta tolkningen?

Man hade väl inte tillgång till de synpunkter som fotograferna har framfört, säger Malin Bonthron. Mer kan jag inte säga just nu. Men tanken med ett remissförfarande är ju att lyssna.

I maj läggs propositionen.

Gunnar Ohrlander