ÅSIKT

Vad kostar mäns våld?

STEFAN DE VYLDER om priset för ett omätligt lidande - och om en livsfarlig mansroll

KULTUR

Kan lidandet hos våldsoffer, eller rentav förlust av människoliv, mätas i kronor eller dollar? Vad kostar det när en nyfödd flicka i Indien får svälta ihjäl för att föräldrarna hellre ville ha en pojke? Hur ska vi mäta lidandet hos en kvinna i Falun som bor på hemlig adress och inte vågar visa sig utomhus av rädsla för sin våldsamme före detta sambo?

Det finns gränser för hur meningsfullt det är att göra ekonomiska kalkyler över kostnaderna för våld. Och hur mycket vet vi egentligen om våldets omfattning i olika samhällen?

Mörkertalen är stora. Statistiken om många typer av våld - såsom sexuellt våld, kvinnomisshandel, barnmisshandel eller kvinnlig könsstympning - är mycket ofullständig och det enda vi med säkerhet vet är att de rapporterade fallen av våld och övergrepp endast utgör toppen av ett isberg.

Trots alla statistiska och metodologiska problem kan det finnas skäl att tydliggöra våldets samhällsekonomiska kostnader. En första kalkyl över till exempel ett fall av grov misshandel skulle kunna ta upp följande poster:

Direkta kostnader: Sjukvårdskostnader (inklusive läkemedel, terapi och krisbearbetning), kostnader för polis och domstolsväsende, fängelsekostnader.

Indirekta kostnader: Utebliven arbetsförtjänst under sjukskrivning (våldsoffret) och fängelsetiden (våldsverkaren), sömnsvårigheter, trötthet och lägre produktivitet till följd av psykiska problem hos den drabbade.

Omätbara kostnader: Smärta och lidande hos offren för våld och hos anhöriga.

Multiplikatoreffekter: Speciellt i länder med omfattande våld kan vi se en rad långsiktigt verkande effekter såsom ökade utgifter för privat brottsbekämpning (vakter, extra lås, vakthundar, övervakningskameror med mera), kapitalflykt, försämrat investeringsklimat, försvagat socialt kapital och emigration av välutbildade.

Även om alla kalkyler är underskattningar är det uppenbart att de rent ekonomiska kostnaderna för våld är ofantliga. WHO har kallat våld "ett globalt hälsoproblem", och i många länder är våld det kanske allvarligaste utvecklingshindret.

Mest våld finner vi i de länder som har de största klassklyftorna. Alla studier är överens på denna punkt: ju större inkomstskillnader, desto mera våld. Och ju sämre kvinnans ställning är, desto mer våld mot kvinnor.

Latinamerika och Afrika är de mest ojämlika kontinenterna. Det är också här vi hittar de högsta frekvenserna av våldsbrott. Den internationella statistiken över antalet mord per 100 000 invånare toppas av länder som Colombia, El Salvador och Sydafrika, där mordfrekvensen ligger 10-20 gånger högre än i till exempel Ostasien eller Skandinavien.

Vissa storstäder är speciellt våldsdrabbade, vilket framgår av den här tabellen (från slutet av 1990-talet). Siffrorna anger antalet mördade per år och 100 000 invånare.

I många länder är kriminalitet och våld så omfattande att hela samhällsekonomin drabbas. Enligt olika studier uppgår de direkt mätbara kostnaderna för kriminalitet till mindre än 2 procent av BNP i flertalet västeuropeiska länder, men till nästan 4 procent av BNP i USA. Än värre är situationen i vissa latinamerikanska länder: Peru 5 procent, Brasilien 10,5 procent " För Colombia är siffran, om kostnaderna för inbördeskriget räknas in, hela 23 procent av BNP. Ändå är alla dolda kostnader - lidande, ångest, psykiska skador hos brottsoffer och anhöriga, med mera - inte medräknade.

I USA sitter i dag över två miljoner människor i fängelse, ofta för brott relaterade till våld eller hot om våld. Antalet fångar har ökat från 110 per 100 000 invånare för en generation sedan till 700 per 100 000 i dag, vilket är en nästan tio gånger större andel av befolkningen än i länder som Japan eller Frankrike. De direkta kostnaderna för USA:s drygt två miljoner interner uppgår till 54 miljarder dollar, eller mer än världens samlade utvecklingsbistånd till fattiga länder.

I Sverige är våldet av mindre omfattning än i de flesta andra länder. Men vissa typer av grovt våld tycks i dag öka, och kostnaderna stiger.

Förra året anmäldes 22 000 fall av kvinnomisshandel i Sverige - vilket naturligtvis är en grov underskattning av det verkliga antalet. De direkt mätbara kostnaderna för varje enskilt fall kan uppgå till flera miljoner.

En ytterlighet av våld är krig. Irakkriget antas ha kostat omkring 150 miljarder dollar hittills. I dessa kostnader för USA-alliansen ingår varken 30 000-50 000 döda irakier eller de långsiktiga miljö- och hälsoeffekterna.

Långt över 90 procent av alla våldshandlingar, i krig såväl som i fred, begås av män. Många män är farliga, men det är också farligt att vara man. Det är fyra gånger fler män än kvinnor som mördas i världen varje år. Men det är fler kvinnor än män som misshandlas, oftast av sin manlige partner.

Våld går ofta i arv. Eller, mer exakt: mäns våld går i arv till pojkar. Pojkar som upplevt våld i hemmet - som sett sina mödrar misshandlas, som fått mycket stryk själva eller som utsatts för sexuella övergrepp - är långt mer benägna än andra att växa upp till våldsamma män.

För att minska det våld som i dag bara tycks öka måste mansrollen och de mansideal som unga pojkar växer upp med - på tv och i verkligheten - förändras i grunden. Att tillgripa våld måste ses som fegt och förkastligt.

Kampen mot våld måste få andra förebilder - exempelvis Nelson Mandela - än våldsmakare som George Bush, Usama bin Ladin eller Ariel Sharon.

Antal mördade

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Stefan de Vylder