ÅSIKT

Här har ni er sista chans!

Erik Wijk har några idéer till Sveriges journalister

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

■ ■Det finns i vår tid ingen rättsskandal som i omfattning överträffar processerna efter Göteborgskravallerna 2001: Flera hundra målsägare och ett sextiotal dömda - med genomsnittliga påföljder som är tiofaldigt högre än tidigare praxis. Tillkommer den ofta undermåliga bevisningen, manipulation av bevismaterial, politiseringen av rättegångarna, regeringens föregripanden av skuldfrågan och Högsta domstolens valhänta insatser.

Till rättsskandalen hör medieskandalen. Hitintills har ingen journalist grävt i Göteborgsprocesserna. Några få tidningar har hyggligt refererat målen och ett par redaktioner har gjort fragmentariska undersökningar, men ingen har tagit ett större eller samlat spadtag i denna röta.

Nu har tredje statsmakten en sista chans att följa hur rättegångarna mot demonstranterna går till. Vik den 23 och 24 september åt Göteborgs tingsrätt som behandlar mål B12244-01 mot den holländske medborgaren Maarten Blok.

Blok tillhörde de instängda på Hvitfeldtska gymnasiet. På kvällen den 14 juni 2001 hjälpte han andra att klättra över containermuren. När han sedan försökte åtlyda polisens order att hoppa ner blev han nerknuffad av en polisman och på marken misshandlad av ytterligare poliser.

■ ■Först när Blok tre månader senare anmälde polismisshandeln kontrade polisen med att i sin tur anklaga honom för att med påk slagit en polis på containermuren. Fram till dess hade polisen arbetat med en annan misstänkt, en skäggig man med halvlångt hår, men nu lades all fokus på den över hela huvudet slätrakade Blok.

Jag rekommenderar hågade journalister att gå igenom protokollen. Notera hur fotografier bytts ut och förhör modifierats i efterhand för att eliminera vissa av polisens motsägelser.

En annan vinkel är hur Bloks holländska stödgrupp (www.stodmaarten.se) uppvisat både mer fantasi och offensiv än vad de dömda svenskarnas tillskyndare lyckats åstadkomma. Holländarna har i första hand sökt hindra Bloks utlämning till det numer ökända svenska rättssy-stemet. Man har bland annat placerat en container utanför justitieministerns bostad, för att se hur han finner sig i att bli inspärrad. Frågan är varför Bloks sak inte prövas i hemlandet - som de danska, finska, norska och tyska Göteborgsmiss-tänkta som friats eller mycket milt straffats i sina hemländer.

Holländarnas offensiv präg-lar också försvaret. Man har på egen hand fått fram videofilmer från händelsen - filmer som visar en hjälpsam och mot polisen tillmötesgående Blok på containermuren. Man har fått fram fyra vittnen som stöder Bloks berättelse.

■ ■Den rättsintresserade skribenten har här ett gyllene tillfälle att studera svensk vittnesvärdering. I svenska rättssalar väger en polisman i regel tyngst. Men hur mycket tyngre? Kan tre, fyra eller fem oberoende civila vittnen väga upp detta? Nej, inte om Göteborgs-praxisen ligger fast.

Politiska journalister får hålla koll på om åklagaren fortsätter linjen från häktningsförhandlingarna: att Bloks stöd från solidariska vänner visar att han är en politisk varelse och att hans organiserade och planerade angrepp mot toppmötet därmed får anses bevisat.

Rätten kanske skärper sig om den får publik. Samtidigt kräver rättsrötan en viss konsekvens. Jag vågar utlova två lärorika och spännande dagar i rättssalen.

Erik Wijk