ÅSIKT

Vattnet blir till Coca- Cola

VANDANA SHIVA: Stoppa läskjätten

1 av 2
Hur mycket vatten ska Colan få ta?
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Samtidigt som bristen på vatten blir en allt viktigare fråga runtom i världen illustrerade ett utslag i en indisk domstol nyligen på ett oroväckande sätt vad som kan hända med vattenrättigheter när utländska storföretag tar strid med lokala regeringar.

År 2000 startade Coca-Cola en fabrik i Plachimada i Palghat-distriktet i Kerala. Inom loppet av ett år hade grundvattennivån börjat sjunka och brunnarna var förorenade.

Mylamma, en kvinna från ursprungsbefolkningen (adivasi), organiserade demonstrationer bland lokalbefolkningen som tvingade det folkvalda byrådet, Perumatty Panchayat, att inte förnya företagets licens. Den 7 april 2003 antog Panchayat-

rådet en resolution som löd: "Eftersom Coca-Colas långtgående exploatering av grundvattnet i Plachimada förorsakar akut brist på dricksvatten har det beslutats att det ligger i allmänhetens intresse att inte förnya sagda företags licens."

Ärendet gick vidare till Keralas distriktsdomstol. Två frågor stod på spel: å ena sidan demokrati och Panchayats och det lokala samhällets rättigheter, å den andra Coca-Colas överexploatering av vattnet.

Panchayatrådet anser att det är den myndighet som i sista hand ska besluta i frågor som rör vattentillgångar. Skyddet och bevarandet av vattentillgångar är uteslutande Panchayats ansvar. När Panchayat fattar ett beslut på grundval av relevant information får delstatsregeringen inte lägga sig i beslutet. Dessa rättigheter är garanterade enligt konstitutionen.

I en dom som utfärdades den 16 december 2003 av en avdelning i Keralas distriktsdomstol fastslog domare Balakrishna Nair att Coca-Cola inte hade oinskränkt rätt att utvinna vatten. Han konstaterade att "utvinningen av grundvatten, till och med i den omfattning som företaget vidgår, strider mot lagen. Företaget har ingen laglig rätt att utvinna så mycket av vad som är en naturtillgång."

Fabriken stängdes. Men den 7 april 2005 upphävdes denna dom av domare K Ramachandran och domare Balachandran i Keralas distriktsdomstol. Domare Nair hade upprätthållit doktrinen om offentlig förvaltning, men Ramachandran och

Balachandran försöker genom sitt utslag etablera privat äganderätt till grundvattnet och ge Coca-Cola oinskränkt rätt att utvinna

grundvatten.

Nair hade skrivit: "Doktrinen om offentlig förvaltning bygger i första hand på principen om att vissa nyttigheter såsom luft, havsvatten och skogar är av så stor betydelse för folket som helhet att det skulle vara helt oförsvarligt att göra dem till föremål för privat ägande...Staten är förpliktad att skydda grundvattnet mot överexploatering, och statlig passivitet i detta avseende innebär en kränkning av det indiska folkets rätt till liv, vilken garanteras i Indiens konstitution."

Domarna Ramachandrans och Balachandrans utslag försökte upphäva doktrinen om offentlig förvaltning i den tidigare domen: "Vi måste anta att en person har rätt att utvinna vatten från sin egendom " Panchayatregeringen hade ingen beslutanderätt över privata vattenkällor som i praktiken skulle upphäva markinnehavarens äganderätt, och det lagförslag som lagts fram av den ärade domaren är alltför vittomfattande för att kunna accepteras utan reservationer."

Domstolen satte därför Coca-Colas vattenrättigheter över lokalbefolkningens.

Den slog också fast att "en person äger grundvattnet under sin mark och äger rätt att utvinna vatten utan att invänta tillstånd från Panchayat och delstatsregeringen " Anmärkningen att grundvattnet under svarandens mark inte tillhör svaranden är inte ett juridiskt korrekt påstående.”

I takt med att grundvattennivåerna sjunker runtom i landet har emellertid regeringen börjat intervenera i frågan om vattenrättigheter. Bönder i stora delar av Indien behöver tillstånd för att installera rörbrunnar. Regleringen av grundvattenutvinning är därför etablerad praxis, och genom att förneka denna praxis i syfte att ge Coca-Cola oinskränkta vattenrättigheter går domarna Balachandran och Ramachandran emot konstitutionen, Panchayati Raj-lagen, doktrinen om offentlig förvaltning och lagarna om grundvattenreglering.

Den offentliga regleringen i syfte att upprätthålla ett hållbart och rättvist vattenutnyttjande är etablerad både i praxis och i lag. Frågan är om den offentliga regleringen ska vara demokratisk och ligga i händerna på lokalbefolkningar i enlighet med Panchayati Raj-lagen och principen om Jal Swaraj (vattensuveränitet), eller om den ska kontrolleras av en statlig byråkrati som kan låta sig korrumperas och påverkas av storföretagens makt.

Den så kallade expertkommitténs rapport, på vilken domarna baserade sitt utslag, är partisk och full av brister. Den är partisk eftersom Coca-Cola hade en representant med i kommittén. Den är full av brister eftersom den a) bygger på falska premisser, och inte på en empirisk undersökning av vattenanvändningen, och b) bygger på en falsk framställning av den hydrologiska cykeln och påfyllningsprocessen i grundvattenmagasin.

Domen av den 7 april 2005 strider mot demokratins lagar och hydrologins lagar. Panchayat har nyligen överklagat ärendet till högsta domstolen. Men den verkliga domen i detta fall kommer att komma från folket. Coca-Cola har satt i gång ett krig mot jorden och de byar som lever av jorden. Och invånarna i Plachimada, Kaladera, Mehendiganj och de andra områden där Coca-Cola driver fabriker och utvinner vatten är fast beslutna att stoppa stölden av deras vatten och kapningen av deras institutioner. Kampen för att etablera en jord-demokrati fortsätter.

Översättning: Tor Wennerberg

Vandana Shiva