Aftonbladet
Dagens namn: Ellen, Lena
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

A Real Success Story!*

* En riktig framgångssaga!

   När GÖRAN HÄGG, litteraturdocent, författare och debattör, för nittonde året i rad granskar läroböcker för Aftonbladets kultursidor väljer han språkböcker.

   Hägg har sågat många läroböcker genom åren, men när det gäller språk blir det genomgående goda betyg. Engelskböckerna, dagens ämne, klarade sig bra i granskningen för 14 år sedan - och nu har de blivit ännu bättre.

   Hägg varnar dock för att tappa bort svenskan: "Vi gör oss löjliga internationellt när vi tror att länder som Italien och Frankrike också förvaltas på bruten engelska."

   Läroböckerna är alldeles för viktiga för att inte diskuteras utanför skolans väggar. Göran Häggs granskningar är trots det de enda återkommande i svensk dagspress.

Hallo, girls and boys! Welcome to a real success story!

Sen mycket länge har undervisningen i språk varit det som fungerat bäst i svensk skola. Frånsett en kort experimentperiod kring 1970, när jag själv genomgick lärarutbildning, har man behållit en hög nivå, medan andra ämnen på olika sätt misshandlats av myndigheterna. Således har vanliga svenskar oftast engelskkunskaper som överträffar vad sydeuropeiska akademiker kan uppvisa. De behärskar därtill ofta ett eller flera andra EU-språk bättre än någon engelsktalande gör.

En avigsida av framgången är förakt för svenskan. Läraren rättar givetvis stavfel och felaktig grammatik på engelska. Annars får hon rejäla klagomål på sig. Men det ses ofta som kränkning av elevens krea-

tivitet att göra det på svenska!

Vi tror oss kunna använda vår ändå rätt ytliga engelska som koncern- och utbildningsspråk även i Sverige. Det leder till "domänförluster" för svenskan, som utarmas och blir oanvändbar i seriösa sammanhang. Dessutom kommer de flesta svenskar i underläge mot dem som verkligen har engelska som modersmål. Vårt land riskerar att hamna på efterkälken mot stater som har en egen, avancerad kultur på ett språk som folkmajoriteten förstår på djupet.

Vi gör oss löjliga internationellt när vi tror att länder som Italien och Frankrike också förvaltas på bruten engelska.

Men det är förstås avigsidor av en god sak, beroende på politikers tanklöshet. Skolans språklärare gör - med någon hjälp av det anglifierade medieutbudet - en heroisk insats, som bör hyllas.

Hälsan tiger still. Således har jag inte läst igenom utbudet av böcker i främmande språk sen 1992! Under de 14 åren har förutsättningarna ändrats, främst genom den starkt kunskapsfientliga och extremt vaga läroplan som var en av den förra borgerliga regeringens sista jobsposter till svenska folket 1994.

Just engelskan, som vi ska titta på i dag, behöll emellertid sitt garanterade utrymme. Men alla konkreta mål för verksamheten har tagits bort. I det läget blir givetvis läroböckernas styrande roll än mer markant. Vid det här laget har hela utbudet förnyats.

Timmarna i engelska får skolorna fördela lite som de vill över skoltiden, och förlagen börjar sina högstadieserier på lite olika stadium, oftast dock i sexan. (Det måste vara svårt att flytta eller byta skola numera!) Helt jämförbara med varandra, vad gäller nivån, är bokserierna därmed bara i sista delen, för nian.

Äldst av till nya läroplanen anpassade bokserier är antagligen To the Point 1-3 (A&W) av Odeldahl/Hodell/Sedwick. Det är mycket svårt att fastställa ett läromedels ålder. Förlaget ändrar lite och skaffar nytt ISBN-nummer, så har man en ny bok! Den här är således kanske inte extremt gammal, bara ovanligt ärlig.

Det som ändå gör mina nytryckta häften lite spöklika är första delens avsnitt om New York: What a Fantastic View! I ord och bild får vi veta att: "The World Trade Center, also called the Twin Towers, is New York"s highest building. It is 110 stories high."

Aktualitetsjäkt är ofta dumt i skolböcker. Men det finns faktiskt ställen där man måste ta hänsyn till nya verkligheter.

Det här är också en av de få engelskserier där det finns redaktionella fel. Det är inte unikt att lära sig engelska i skolan i Kenya, men samtidigt finns där knappast grundskolor som är enbart engelsktalande (samma del, s 23). Och det är väl knappast unikt att det finns olika människor i Sydafrika (samma sida). Däremot finns det ju olika etniska grupper. Och så vidare.

Här finns mycken föråldrad miljödebatt av 1980-talsmodell i kapitlet The Environmental House of Horrors. Liksom den gamla uppfattningen att vi främst lär oss engelska för att klara turistsituationer som ingen nånsin misslyckats med: At the Airport, At the Coach Station och dylikt. Språk, texter och pedagogik är det dock inget fel på. Ändå vore det nog befogat med en lätt revision och nytt ISBN-nummer.

Nästan jämngammal är Tholin/Eriksson/Linnarud/Voors A Piece of Cake 1-3 (A&W). Frånsett det löjliga namnet och fåniga kvadratformatet är det en positiv upplevelse. Vad jag kan se - det är alltid svårt att avgöra av de källhänvisningar som ges - är det nästan helt autentiska texter med en mer tidlöst litterär anstrykning, vilket gör att böckerna stått sig mycket bra.

Andra delens äckliga historia av Roald Dahl är en verklig höjdare.

Treans utflykter till Sydafrika, Australien och Irland känns oväntat fräscha, särskilt som boken avslutas med en "Fiction"-del där litterära texter får komplettera bilden. Vi läser till exempel först om Oscar Wilde och Dublin. Och längre fram hittar vi ett stycke ur The Importance of Being Ernest. Uppfriskande originellt är ett stycke i temat "Love", där amerikansk frikyrkomoral får komma till tals: ""Condoms simply don"t work every time, but not having sex works every time." - Eddie 17". För en gångs skull kan man vänta sig spännande diskussioner.

Bra språknivå, och ändå lättfattligt. En stimulerande serie.

Lite mer infantil är, från sent 90-tal, serien Lift off 3-6 av Bowen/Bradbook/Söderlund (Ekelunds). Paketet täcker hela grundskolan, men ända upp i nian verkar de flesta texter hemmagjorda - om än språkligt korrekta. Det är säkert bra med hästar för tjejer i nian, medan man kan undra om Alice i Underlandet verkligen är rätt åldersmässigt. Övningarna i att använda prepositioner är definitivt under 15-åringars nivå, både språkligt och intellektuellt.

Å andra sidan är det svårt att inte älska det köttiga block med sångtexter som avslutar varje del, från Streets of London till Killing Me Softly. Hoppas de används pedagogiskt! Tänk att ihop med en intelligent klass få rätta språkfelen i Sunny Girl!

Lite svaga och mycket hemgjorda verkar de fyra delarna i serien Time av Bernheden/Winblad/Sandström/Watcyn-Jones (Bonniers) - den enda i utbudet som envisas med oskicket att skriva kapitelrubriker med svensk ortografi istället för engelsk. De korta utdragen från Steinbeck, Conan Doyle och Monty Python kommer abrupt och blir poänglösa. Svenska engelskböcker är aldrig helt dåliga, men det här är definitivt en av de tunnare och sämre i utbudet.

Under den illavarslande titeln Good Stuff A-D, med fult kvadratformat och larviga bilder, har Coombs/Bayard/Hagvärn m fl (A&W) ändå åstadkommit en nyare, ganska trevlig bokserie från sexan och uppåt. Det mesta är autentiskt, språket modernt. Rent pedagogiskt retar jag mig dock på ordlistor på samma sida som texten. Ska man inte jobba lite, så att man minns vad man lärt sig?

I de senare delarna har även den här serien avsnitt med sångtexter - rentav riktigt aktuella. Sånt måste förstås uppdateras, men rätt använt är det givetvis stimulerande. Ibland lite tunt med text, men som sagt en trevlig och troligen effektiv bokserie.

Wings av Glover/Glover/Hedberg/Malmberg/Summerton/Ström (NoK) är i mycket svensk normalbok i ämnet. Man har oftast svensk ortografi i rubriker, men ibland även engelsk. I övrigt korrekt språk. De flesta texterna är autentiska, men samtidigt starkt inriktade på sådant som rättänkande svenskar väntar sig att finna i världen: indiska tvångsäktenskap i England, återvinning, Greenpeace. En av de få nya böcker som lever kvar i den inriktning på elände som dominerade svenska läromedel på 1970-talet. Dessutom textmässigt tunn, med kvadratiskt skolboksformat och till skillnad från riktiga böcker tryckt med ojämn högermarginal - närmast ett litet kompendium i läroboksindustrins konstigheter för 20 år sen. En uppdaterad överlevare från gamla tider? Ingen svensk engelskbok är dock, som sagt, någonsin helt pedagogiskt omöjlig eller språkligt felaktig.

Men de allra nyaste är tack och lov bättre.

Kangaroo & Co 7-9 av Hedencrona/Smed-Gerdin/Watcyn-Jones är således intressant även genom sitt försök att tackla skolornas miserabla ekonomi och kortsynta bokköpspolitik. Varje del finns i två versioner: Classbook med färgbilder, kartor, blankt papper och hårda pärmar, samt Home Reader med samma text på returpapper, som eleven ska kunna kladda i och få behålla. Personligen tycker jag Home Reader räcker fullt ut. Den ser precis ut som mina egna skolböcker, som vi fick behålla. Jag skulle vara glad om mina barnbarn åtminstone fick den!

Lite tunn text är det kanske som helhet. Och man har även här givit efter för oskicket att ha glosor direkt i marginalen. Men de texter som finns är ändå mycket bra. Jag tror inte någon serie har ett lika välavvägt urval, med till exempel både Tolkien och Harry Potter i nian. Man kan också uppskatta den positiva synen på lärande, med kloka studieråd i början av varje Classbook och en någorlunda begriplig översikt över anglosaxiskt skolväsende i sjuans bok.

Av övriga nyheter har What"s up? av Gustafsson/Österberg/Cowle (Bonniers) bara hunnit med årskurs sex och sju. Happy 1-2 av Peterson/Sutcliffe/Johansson/Bergman verkar rikta sig till samma klasser. Det är därför svårt att jämföra dem med de serier som nått ända fram. Happy har genomgående glosor i marginalen, men samtidigt riktigt bokformat. Texterna känns ofta påtagligt konstgjorda. What"s up har lite mer litterära texter, men är kanske väl mycket inriktad på 40-talistungdomars preferenser med Bob Dylan och dylikt. Vi får se hur det går i högre årskurser!

Det existerar dessutom böcker avsedda för "Engelska som språkval". Det vill säga elever som valt att läsa mer engelska istället för fler språk. Tyvärr trista prylar, som visar att det i själva verket är fråga om en sorts stödundervisning på mycket låg nivå. I stort behåller dock engelskböckerna sin höga kvalitet eller har ibland rentav blivit ännu bättre. Congratulations! Keep up the good work! Nu tar vi rast och vilar. I morgon blir det svårare - såna där verkligt konstiga, utrikiska språk.

Göran Hägg
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet