Aftonbladet
Dagens namn: Linus
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.

Så blev hon en bil

ULRIKA STAHRE hyllar en 50-åring

Amazon och amason - en lanseringsbild från 1950-talet.   Amazon och amason - en lanseringsbild från 1950-talet. Foto: VOLVO

Den har antydan till fenor, men inte så mycket mer. Antydan till dollargrin, ett flin som delats på mitten. En lång kraftig kropp, där plåten liksom sträckts som ett skinn över muskler. Den första Amazonen lämnade bandet på Volvo för snart femtio år sedan, i oktober 1956. Det är samma månad som Ungernkrisen inleds, samma år som Ikea börjar med platta paket, Björn Borg föds och Felix ketchup börjar säljas i plastflaska. Man kan tänka sig att solen sken.

Amazonen föds mitt i folkhemmets tid. Men ändå utanför det, som historieprofessorn Kim Salomon beskriver i en kommentar i Svenska Dagbladet den 22 juni i år. Salomon jämför lanseringen av Volvo Amazon med Saab 93, och där Saaben är trygghet och godhet är Amazonen extravagant, farlig, amerikanskt inspirerad. Dock hinner tidsandan ikapp och när tillverkningen avslutas 1970 har Amazonen sjunkit in i medvetandet som den perfekta syntesen, och den kan ses, som Salomon skriver: "...som monument över den svenska modellen när den var som mest framgångsrik: lagom amerikansk, lagom svensk och lagom folkhemsk".

Men Volvo Amazon hade också något som Saab 93 saknade, nämligen kön. Detta bekräftas mer än väl av Claes Karlsson i en artikel på Expressens kultursida den 3/8 när han inleder: "Sjuttiofem hästar och ett venusberg till motorhuv... Volvos bildesigner Jan Wilsgaard måste ha smekt fram henne i drömmen." Få bilmodeller kan beskrivas så. Och hur är det nu med namnet?

På en av Volvos lanseringsbilder har man placerat en ytterst blygsam amason, en kvinna klädd i klassisk grekisk dress, utrustad med svärd och blygt leende. Bortsett från vapen och kläder skulle hon lika gärna kunna vara med i en tvättmedelsreklam, eller varför inte en Ikea-annons. Hon är sorglös på det där 50-talssättet. Som amason, kvinnlig krigare, är hon i princip ofarlig.

Bilen heter Amazon därför att den var snygg, en kombination av kvinnliga former och styrka och smidighet. Som en kvinnlig krigare alltså. Så här sägs det ha låtit (enligt Bengt Sahlström som intervjuar formgivaren i Classic Motor nr 7/06) under produktutvecklingen i ett snack mellan den tekniske direktören Anders Rydell och Volvos grundare och chef Assar Gabrielsson:

- Du får hålla med om att den är snygg.

- Ja, den är som en pinuppa.

Det kan vara svårt att få ihop den könsöverskridande amasonen med pinuppan men egentligen hade antikens myt om ett krigande kvinnofolk redan erotiserats flera decennier tidigare, i slutet av 1800-talet. Och vid 50-talets mitt gjordes till exempel filmer som Love Slaves of the Amazons (regi Curt Siodmak, 1957). Decenniet tidigare hade Tarzan mött amasoner ( Tarzan and the Amazons, regi Kurt Neumann, 1945) och även filmen Queen of the Amazons (regi Edward Finney, 1947). Amasonen fanns i den burleska och småporriga utkanten av populärkulturen. Men nu blev hon alltså en bil.

 

Få människor som levt här under efterkrigstiden tycks ha undgått en uppväxt eller ung vuxentid med Volvo Amazon. Mina egna minnen är luddiga, PV:n var en viktigare bil och Amazonen dök inte upp förrän jag var vuxen och bilen åldrig. Amazon utan bromsar, Amazon med svartmålade, före detta kromlister, Amazon herrgårdsvagn till salu: blinkande oljelampa och suspekta motorljud. Det sista vi hör från killen som säljer: "lägg ett bud, lägg ett bud bara!" Vi försvinner tillbaka till Göteborg. Till den stad, ska tilläggas, som inte bara byggde Amazonen utan också tack vare hamnen var öppen för influenserna.

Formgivaren Jan Wilsgaard handplockades direkt från Slöjdföreningens skola (i dag HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk) och hans första stora egna arbete var just Amazonen. Han säger själv i den tidigare nämnda intervjun i Classic Motor att en av influenserna var amerikanska Kaiser. Som han sett i Frihamnen, ganska nära där Volvofabriken låg, i Lundby på Hisingen. Amazonens beroende av öppenhet och sjöfart må vara långsökt men tanken är vacker. Precis som bilen, till sist.

Ulrika Stahre
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler