ÅSIKT

Du är bortvald, lille vän

MARIA BERGOM LARSSON om babblande politiker och en skola som blivit en katastrof

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Teckning: JOAKIM PIRINEN

Lagom till valet har Ord & Bild (3-4 2006, gästred. Rune Romhed) kommit med ett fullmatat dubbelnummer om skolan. När jag lyssnar på valrörelsens diskussion om skolan och de patetiska reformförslag som kommer från det borgerliga blocket med mer och tidigare betyg, lagstiftning kring läxläsning och ordningsbetyg, fler friskolor och så vidare blir jag upprörd.

Valfrihetsreformen och marknadiseringen av skolan har fått konsekvenser som blir alltmer uppenbara. Sommarens kanondebatt var ett tecken på vilsenheten över vad skolan egentligen ska lära ut. Ord som bildning, allmänbildning och rent av omdömesbildning är begrepp som i marknadsretorikens tid känns alltmer obsoleta.

Utifrån bildningsbegreppet skulle textens betydelse behöva hävdas i en tid som domineras av informationsteknologin där ingen värdehierarki tycks existera. Allt är lika bra och lika sant. "Supermarknadens kultur" måste balanseras mot ett vertikalt tänkande som betonar auktoritet och tradition, skriver Bengt Kristensson Uggla i en av sina tio punkter för att fördjupa och problematisera kanondebatten.

Men urholkningen av skolans bildningsmonopol är strukturell. Det alltmer differentierade skolsystemet - allt svårare att orientera sig i för både föräldrar och elever! - och den skarpare konkurrensen mellan kommunerna om eleverna och skolpengen har fått dramatiska konsekvenser.

Friskolornas expansion har varit motorn i den här utvecklingen hävdar forskarna Donald Broady och Mikael Börjesson i sin Bourdieu-inspirerade sociala karta över gymnasieskolan. Friskolorna utgör i sig ingen stor procent men de har tvingat fram profileringar av den kommunala skolan.

"Vår slutsats när vi försökt förstå de sociala konsekvenserna av de samlade förändringarna under 1990-talet är att olika slags eliter fått allt bättre möjligheter att finna utbildningsvägar för just sina barn", skriver författarna.

När närhetsprincipen slopades till förmån för betygsintagning skulle detta gynna ytterstadens duktiga elever. Den effekten visade sig vara försumbar. Barn ur den infödda medel- och överklassen gynnades och pojkar ur lägre sociala skikt där invandrare är överrepresenterade, missgynnades. Innerstadens prestigefyllda gamla gymnasier håller på att bli flickskolor.

Överklassen har alltid gynnats av skolan. Det allvarligaste är hur klassklyftorna i dag vidgas och själva den demokratiska grundvisionen om en skola för alla undan för undan urholkas. De ekonomiska och kulturella eliterna kan genomskåda systemet och vet var deras barn får den bästa utbildningen, för att kunna fortsätta till högre studier vid Handels, Karolinska, KTH eller Chalmers.

Naturvetenskapliga programmet visar sig vara kungsvägen till högre utbildning. Också för dem som tänkt sig en framtid inom humaniora! För många grundskoleelever och deras föräldrar med högt ställda sociala ambitioner är natur det självklara valet. Det intressanta är att här möts könen i en jämn könsfördelning. Intressant är också att natur tycks vara det pedagogiska reservat där katederundervisning, salskrivningar och läxor dominerar och att taktikval av kurser för att få högre betyg är mindre än på andra program.

Detta samtidigt som lärarstudenternas position sjönk dramatiskt under 1990-talet: sjunkande gymnasiebetyg, sjunkande resultat på högskoleprovet, sjunkande socialt ursprung. "Det är inte längre lärares barn utan de lägre samhällsklassernas barn som blir lärare. Jag förutser att en stor del av landets skolor kommer att te sig oacceptabla för överklassen och den övre medelklassen", skriver Donald Broady. De kommer att protestera med fötterna och flytta sina barn till en annan skola. Vilket innebär att hela skolsystemet slutligen klyvs.

En pessimistisk sammanfattning av utvecklingen av framtidens skola ger den före detta generaldirektören för Skolverket, Ulf P Lundgren: "Om femton år tror jag att staten i stort sett kommer att ha en kontrollapparat för examination och liknande medan folk kommer att plocka fram sina utbildningar själva. Det kommer att bli mycket stor skillnad mellan stad och landsbygd. Om du är läkarbarn i Storfors har du inte mycket att välja på. Vi kommer att få internatskolor och den typen av förflyttningar. Jag tror att vi är på väg dit. Sorgligt nog " Min prognos är att vi kommer att få ett hela havet stormar fram till dess att staten ser till att det blir ett examinationssystem. Vilket överklassen kommer att acceptera eftersom deras barn gått i skolor som garanterar att de klarar sig bra."

Maria Bergom Larsson (kultur@aftonbladet.se)