ÅSIKT

Bönan som förstör världen

VANDANA SHIVA om sojaindustrins rovdrift på människor och natur

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: ap

För 50 år sedan fanns det ingen kultur i världen som åt sojabönor. Sedan började sojabönsindustrin i USA använda dem i 70 procent av all industriellt producerad mat.

Användningen av sojabönor i mat utgör ett enormt experiment som genomförts med 13 miljarder dollar i statliga amerikanska subventioner mellan 1998 och 2004, och 80 miljoner dollar om året från den amerikanska sojabönsindustrin.

Som ett resultat av detta experiment håller naturen, kulturen och människors hälsa på att förstöras.

Mänskligheten har ätit mer än 80 000 olika slags växter under sin existens, varav mer än 3 000 har ätits genom alla tider. Men nu förlitar vi oss på bara åtta grödor som utgör 75 procent av världens mat.

Indiens traditionella matolja, som görs på senap, kokosnöt, sesamfrö, linfrö och jordnötter, och framställs med hantverksmässiga metoder i kallpressar, förbjöds 1998 med ”livsmedelssäkerhet” som angivet skäl. Samtidigt avskaffades restriktionerna när det gällde import av sojabönor, vilket innebar ett hot mot tio miljoner bönders livsuppehälle. En miljon oljepressar togs ur bruk. Mer än 20 bönder dödades i samband med protester mot dumpningen av sojabönor på den indiska marknaden, som drev ner priserna på inhemska oljefrön. Och miljontals ton artificiellt billig genmodifierad sojaolja fortsätter att dumpas i Indien.

Kvinnor från slummen i Delhi startade en rörelse för att dumpa sojabönorna och ta tillbaka senapsoljan: ”Sarson bachao, soyabean bhagao” (rädda senapen, bort med sojabönan). Vi lyckades ta tillbaka senapen genom vår ”sarson satyagraha” – vår vägran att acceptera förbudet mot senapsolja.

Samma bolag som dumpade sojabönor i Indien – Cargill och ADM – förstör Amazonas regnskog för att odla just denna gröda. Miljontals tunnland regnskog eldas upp för att röja mark för odling av sojabönor avsedda för export. Cargill har byggt en illegal hamn i Santarem i Brasilien och driver på utvidgningen av sojabönsproduktionen i Amazonas. Beväpnade gäng tar över skogen och använder slavar i produktionen. Människor som motsätter sig förstörelsen av skogen och våldsmetoderna, som syster Dorothy Stang, en amerikanskfödd brasiliansk nunna, blir mördade.

Medan människor i Brasilien och Indien hotas genom utvecklingen av en monokultur (inriktning på en enda gröda) som gynnar storbolagen inom livsmedelsindustrin, så hotas människor i USA och Europa indirekt av det faktum att 80 procent av sojabönorna används som kreatursfoder för att framställa billigt kött, vilket förstör både regnskogen i Amazonas och människors hälsa i de rika länderna. Sojabönor innehåller höga halter av isoflavoner och phytoöstrogen, som skapar hormoniella obalanser hos människor.

Monokulturer leder till felnäring både för undernärda och för dem som äter för mycket. En miljard människor går utan mat därför att industriella monokulturer har berövat dem deras livsuppehälle inom jordbruket och deras rätt till mat. Ytterligare 1,7 miljarder lider av fetma och matrelaterade sjukdomar.

När livsmedelssystemet förlitar sig på monokulturer så blir det också allt mer beroende av fossila bränslen för framställning av syntetiska gödningsmedel, drift av gigantiska maskiner och transport av varor över stora avstånd.

Det har blivit nödvändigt att överge monokulturerna om vi ska kunna reparera livsmedelssystemet. Små jordbruk med stor biologisk mångfald uppvisar högre produktivitet och ger högre inkomster för bönder. Och dieter som präglas av biologisk mångfald har ett högre näringsinnehåll och smakar bättre.

Lokala matkulturer har rika och olikartade alternativ till sojabönan. När det gäller protein har vi tusentals sorters bönor och baljväxter.

Att återinföra biologisk mångfald i vårt jordbruk går hand i hand med att ge jorden åter till småbönderna. Storföretagskontrollen gynnas av monokulturer. Medborgarnas matfrihet bygger på biologisk mångfald. Mänsklig frihet och andra djur- och växtarters frihet förstärker varandra, de utesluter inte varandra.

I vår tid har sojabönan blivit en symbol för en ekonomi och en världsbild som förstör naturen och ursprungssamhällenas kulturer. Den symboliserar en alienation i förhållande till naturen och våra egna kroppar. Den symboliserar girighet och kontroll. Med hjälp av sojabönan tar globala storföretag som Monsanto, Cargill och ADM kontroll över jordbruksmarken och den biologiska mångfalden. Monsanto innehar omfattande patent på genmodifierade sojabönssorter.

Vi håller inte bara på att förlora Amazonas, som kan vara borta år 2080 om den nuvarande avverkningstakten fortsätter, enligt forskaren Philip Fearnside. Vi håller på att förstöra planetens klimat. Amazonas är jordens lungor och hjärta. Regnskogen utgör en koldepå och en pump som skapar vårt klimat genom att tillföra fukt till passadvindarna. I och med att skogen krymper minskar fuktigheten, och torkan intensifieras. I samband med 2005 års torka sjönk Amazonflodens nivåer, som normalt sjunker 10-12 meter, med 15 meter. På ett ställe i Acre kunde man ta sig över den mäktiga Amazonfloden till fots.

Genom att äta upp Amazonas i syfte att producera billigt kött och billiga sojabönor håller livsmedelsjättar som Cargill i själva verket på att äta upp planeten. I livsmedelsjättarnas kolonisering av Amazonas för sojabönsproduktion ser vi det slutliga resultatet av det paradigm om avskildhet från naturen som Descartes och Bacon lade grunden till. Om vi ska kunna undvika en total ekologisk och mänsklig katastrof så måste vi ge upp den primitiva ekonomiska ackumulationsmodell som förstör och konsumerar upp allt i syfte att skapa ”tillväxt”. Och endast ursprungsbefolkningarnas kulturer kan lära oss att leva på ett annorlunda sätt så att en mångfald av arter och kulturer kan leva och blomstra på jorden.

Vandana Shiva