ÅSIKT

”Vi måste tänka nytt”

IRA MALLIK pratar kapitalism, krig och klimat med NAOMI KLEIN

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Naomi Klein, aktuell med "Chockdoktrinen", är på Sverige-besök.
Naomi Klein, aktuell med "Chockdoktrinen", är på Sverige-besök.Foto: Magnus Sandberg

■ ■Den globaliseringskritiska bästsäljaren No logo var bara en försmak. I Chockdoktrinen trycks bitarna i ett mycket större politiskt pussel på plats.

– Den här boken har väldigt få likheter med den bok som jag från början skissat på. Jag fann hela tiden ny information, nya bevis, som tvingade mig att inta en mycket mera radikal position än jag ursprungligen hade föreställt mig, säger Naomi Klein som är på Sverigebesök i samband med att Chockdoktrinen nu kommer ut i pocket.

Medieuppslutningen är enorm. Och det trots att det verkar betydligt vanligare att köpa Naomi Kleins 580-sidiga bok än att läsa den. Men de som läst är omskakade. Vänstern pratar om Chockdoktrinen som en uppenbarelse, medan högern avfärdar den så högljutt att den blir omöjlig att avskriva helt.

■ ■ Så vad är det då Naomi Klein hävdar i Chockdoktrinen som gör den så kontroversiell?

– Jag tror inte de flesta människor tänker sig att den här fasen av kapitalism har inneburit våld, att kapitalismen behöver våld för att bevaka sina egna intressen.

Chockdoktrinen skriver om historien, den om marknadsfundamentalismens genombrott. Det är den hemliga historien.

– Vi har levt med en väldigt tunn version av historien väldigt länge eftersom de huvudsakliga historieberättarna är vinnarna. Vi har levt med den här sagan om den fria marknaden och det fria folket. Den här boken försöker att sätta tillbaka militärkupper, tortyr och undantagstillstånd in i berättelsen.

Naomi Kleins historia om ”katastrofkapitalism” handlar om att utnyttja den chock som följer i katastrofens eller krisens spår för att iscensätta ett angrepp på den offentliga sektorn. Den handlar om att se olyckor som en affärsmöjlighet. När tsunamin krossade människor och bebyggelse längs Sri Lankas kust skapade den också ett utmärkt tillfälle att omvandla kustlinjen till ett turistparadis och förbjuda de fattiga fiskarfamiljer som tidigare bott där att återuppbygga sina hus vid vattnet. När New Orleans översvämmades av orkanen Katrina stod marknadsfundamentalisterna äntligen med det ”oskrivna blad” som gjorde det möjligt att börja om, och så privatiserades skolorna. De fattiga och offentligt ägda områdena återuppbyggdes inte.

– Det är omöjligt att göra det på demokratisk väg. Du kan göra det i ett demokratiskt land, men du behöver en kris för att upphäva de vanliga demokratiska processerna för att införa hela chockterapi-paketet.

■ ■ Denna försommardag berättar tidningarna om hur vårdcentraler slumpas bort till underpris i Stockholm, allmännyttan är ute till försäljning och fackföreningarna kämpar med medlemsflykt efter att en ny a-kassemodell införts. Men någon större chock verkar inte ha föregått händelserna. Det är ett resonemang som får Naomi Klein att skratta.

– Jag är väldigt tydlig i boken med att jag syftar på en fullskalig nyliberal revolution. Ni kanske känner det så i Sverige just nu, men jag lovar att det som händer här inte är i närheten av en fullskalig nyliberal revolution, säger hon.

– Vad vi ser i många länder där högerregeringar kommer till makten genom demokratiska val är att de kan införa en del av den här politiken utan att ha en kris att exploatera, men ofta måste kontroversiella förslag ur det nyliberala programmet dras tillbaka.

Fackföreningar och aktivister protesterar för mycket helt enkelt. Att slå ut det folkliga motståndet är den tredje chocken som beskrivs i Naomi Kleins bok. Katastrofkapitalismen letar sig lösningar som leder till Abu Ghraib och Guantánamo. Irak efter invasionen beskriver hon som en skolboksversion av Miltons Friedmans ekonomiska politik.

– Det viktiga i USA:s version av den fria marknadens liberala demokrati, den modellstat som Irak skulle bli, var att införa den fria marknaden först. Och sen hålla demokratiska val. Alternativet att man skulle hålla val först existerade aldrig. Då hade irakierna kunnat bestämma att de inte ville ha den här extrema politiken.

Naomi Klein påpekar att det sekteristiska våld som i dag sliter sönder Irak göddes av missnöjet med arbetslösheten, utförsäljningen av företag, att alla kontrakt till återbyggnad gick till utlandet. Den andra faktorn var bristen på demokrati.

– Det var stora demonstrationer i Irak där människor krävde demokratiska val. Lokala val motarbetades av amerikanerna. Det här är något som har utraderats ur historien.

När irakierna inte gick med på att följa planen blev amerikanernas svar massarresteringar och summariska fängslanden. Även om en del kring turerna med säkerhetsföretaget Blackwater är kända i Sverige diskuteras sällan legosoldaterna och privatföretagens roll i kriget.

– Kriget har privatiserats, militära uppdrag som förhör har outsoursats. Uppgifter som vi aldrig tänkte oss har lagts på de privata säkerhetsföretagen.

Problemet är inte bara de summor som finns att tjäna på kriget, eller att insynen i vad som faktiskt pågår minskar, menar Klein.

– De privata arméerna gör att kriget kan fortsätta. Då behöver inte sönerna till medelklassen dö i Irak. Ingen vet hur många soldater ur privatarméerna som dött i Irak.

Men hon tror inte att en ny president i Vita huset kommer lösa problemen.

– Antikrigsrörelsen i USA har förvandlats till en fanklubb för Obama. Men Obama planerar inte något slut på kriget i Irak. Det här är första gången de demokratiska kandidaterna får mer pengar från vapenindustrin än vad republikanerna får.

■ ■ Den stora utmaningen inför framtiden handlar om att marknaden ser katastrofen som en affärsmöjlighet, menar Naomi Klein. Marknaden har redan börjat anpassa sig till de katastrofer som till exempel klimatförändringarna och brist på mat för med sig. Redan nu kan man i USA köpa sig en försäkring så att man flygs ut på semester när en orkan hotar eller får sitt hus räddat av privat brandkår medan grannens brinner ned vid skogsbrand.

– Hur ska vi svara en kapitalism som inte är intresserad av fred, som inte är intresserad av att ta fram lösningar på klimatförändringarna?

Att inte acceptera marknadsbaserade lösningar på klimatförändringarna är ett svar som Klein ger. Etanolbilar och handel med utsläppsrätter kommer inte rädda oss. Vi måste tänka nytt, menar Klein, kräva en ny modell som inte också bidrar till de problem som ska åtgärdas. Ekologisk skuld – att befolkningen i en region betalas för att inte utvinna olja är en sådan möjlighet som alternativrörelsen diskuterar. När nästa katastrof inträffar gäller det att vara redo.

– Jag har alltid sett på mitt arbete som ett verktyg. Jag vill att mitt arbete ska vara användbart för människor som vill vara aktivister. Argument och dokumenterade fakta ger styrka i en värld som säger till oss att stanna hemma och se på tv, att vi kan inte göra något.

En reklamslogan för Chockdoktrinen lyder: Information är motstånd mot chocken. Beväpna dig med information.

– Det är givetvis möjligt att bara vara helt apokalyptisk, men jag ser ingen poäng i det. Så länge det fortfarande finns tid att mobilisera och tid för människor att kräva bättre lösningar av sina politiska ledare, så menar jag att det finns hopp. Den som har en plattform ska inte bara använda den till att sprida hopplöshet. Det är alldeles för många människor som misströstar.

Ira Mallik