ÅSIKT

Högtid – för barnarbete

Petter Lindgren om jultidningar – en klappjakt på säljpremier

1 av 2 | Foto: MONTAGE
120 000 barn säljer jultidningar i år. (Bilden är ett montage.)
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Arbetsmarknaden för barn i Sverige är inte vad den har varit. Skeppsgossarna är ett minne blott, och inom jordbrukssektorn är barnen numera lika sällsynta som arbetshästarna.

Det är i stort sett bara inom handeln som man hittar arbetande svenska barn i dag. Filantropiska Majblommans Riksförbund är ett bra exempel.

I våras sysselsatte förbundet omkring 100 000 barn, med att sälja majblommor på provisionsbasis. Årets resultat, 49,5 miljoner till välgörande ändamål, är den största vinsten någonsin. Sunderbyns scoutkår i Luleå sålde bäst och belönades med ett diplom mottaget ur drottning Silvias hand.

Kommissionsförsäljning av sådant som kokosbollar, lotter eller tulpaner är en annan het marknad som ofta tas i anspråk av skolklasser och idrottsföreningar. Störst är förmodligen jultidningsbranschen som existerat i sin nuvarande form sedan slu

tet av 1800-talet, då lärarna började extraknäcka genom att kränga julläsning. Eleverna involverades och snart hade de tagit över ruljansen. Numera ställer jultidningsförlagen omkring 120 000 barn på fötter årligen, en siffra som dock är lite osäker på grund av att barnen ibland agerar dubbelagenter genom att sälja åt flera förlag samtidigt. Jultidningsförlagens totala omsättning uppskattades hur som helst till omkring 200 miljoner år 2004, av Svensk Bokhandel som också bedömde marknaden som tämligen konstant. Hur finanskrisen kommer att påverka årets försäljning återstår att se.

Tala om vad du heter och berätta att du säljer för Jultidningsförlaget, Sveriges största och äldsta förlag för jultidningar. Så lyder punkt fyra i den säljskola som medföljer årets katalog från Jultidningsförlaget. 103-åriga och Bonnierägda Jultidningsförlaget är mycket riktigt äldst. Huruvida de är störst är svårt att avgöra eftersom de inte lämnar ut några försäljningssiffror. Katalogen flaggar för traditionen och inleder med Bland tomtar och troll, utgiven sedan 1907, och kalendern Julstämning som funnits med sedan starten 1906. Konkurrerande Fem förlag (som ägs av Egmont Kärnan, Bonnier Carlsen och Natur & Kultur) gör det samma och presenterar trotjänaren Smålänningens Jul som den gamla fina jultidningen med äkta gammaldags julläsning, vilket innebär avdammade prosastycken av sedan länge döda arbetarförfattare, som Jan Fridegård och Albert Viksten.

Vid sidan av årligen återkommande skåpmat som årsböcker och almanackor erbjuder båda katalogerna märkligt stor plats åt seriefigurer som eljest torde föra en tynande tillvaro i folkminnet. Vem har väl ägnat 47:an Löken en tanke sedan 1978? Eller August och Lotta Klassisk humor som fått svenska folket att skratta och le i över 80 år. Fan tro't.

Det är också uppenbart att jultidningsförsäljningen är ett gyllene tillfälle för ägarna att avyttra smådäven backlist. Här finns flera av fjolårets thrillers, som John Grishams Den samvetslöse, liksom en hel hoper handböcker av äldre datum, som Åsa Ahlboms och Anders Hallgrens Stora boken om att skaffa och leva med hund från 2007.

Mixen av igenkänning, återbruk och nostalgi är ungefär densamma som då jag som 13-åring själv gjorde ett försök i branschen, åt Jultidningsförlaget. Några hundra kronor på fickan och en rätt tuff Coca-cola-spegel i premie blev resultatet. Liksom förr presenteras årets premier på en plansch som bifogas katalogen, med de mer eller mindre ouppnåeliga prylarna högst upp. Säljer man för 11 998 kronor eller mer åt Jultidningsförlaget får man välja mellan bland annat en jätte-tv, en fyrhjulig motorcykel (!) och en bärbar speldator. I mittsegmentet återfinner vi digitala vardagsprylar, som mobiler, dataspel och kameror. I bottenträsket, för stackare som sålt för mindre än 779 kronor men för mer än 250 kronor, hittar vi junk som julprydnader och rena leksaker.

I reda pengar, och i runda slängar, utgår 25 procent av försäljningen i ersättning till försäljaren. I en lätt stigande skala dock, där den som sålt för magiska 11 998 kronor kan tillgodoräkna sig 34 procent.

Barnarbete? Definitivt, men fullt lagligt enligt Arbetsmiljölagen, även om Skollagen begränsar minderårigas möjligheter att arbeta under dagtid. Frågan är väl snarast huruvida det är rationellt för ett barn att år 2009 inordna sig i en affärsmodell som hämtad ur HC Andersens Den lilla flickan med svavelstickorna. Slopa mellanhänderna, menar exempelvis Dragan Sako i förra årets 100 smarta affärsidéerför unga (Bonnier Carlsen), där barnen betraktas som entreprenörer enligt nyliberal Johan Staël von Holstein-modell. Författaren propagerar för en sorts ekonomisk aktivism där barnen startar egna rörelser i stället för att låta sig utnyttjas av Krösus Sork.

Än så länge förefaller dock jultidningsförlagen sitta i orubbat bo. Men födelsetalet har i stort sett varit i sjunkande sedan det tidiga 90-talet enligt SCB, så nog kan det bli svårt att få tag i fotfolk i tillräcklig mängd framöver. Detta lär leda till ökad konkurrens mellan förlagen och bättre villkor för barnen. Kanske kommer vi till och med att få se ett jultidningsförsäljarnas kollektivavtal så småningom.

Petter Lindgren