Köp Plus här
Publicerad: 2006-11-22
Normal text Stor text Extra stor text
Textstorlek:

Håll med - eller håll käft

Branting. Branting. Erlander. Erlander. Hansson. Hansson. Persson. Persson. Nuder. Nuder.

ÅSA LINDERBORG om nya påhopp och en lång socialdemokratisk tradition

”Jag upplever inte att det finns någon ryggdunkarmentalitet i partiet”, sa Marita Ulvskog Gomorron Sverige (15 november) som svar på Leif Pagrotskys påstående att det är lågt i tak inom socialdemokratin. ”Puerilt”, sade Pär Nuder i Ekots lördagsintervju (21 oktober) om Aftonbladets ledarskribent Nisha Besara när hon tog upp frågan om partiets grabbiga maktkultur i Arena (nr 5/06). Widar Andersson, chefredaktör för Folkbladet, instämmer (23 oktober): ”... visst är det en barnslig och naiv text skriven av en person som inte vet så mycket om vad socialdemokratin egentligen är.”

Socialdemokratin må ha förändrats, men i vissa avseenden har tiden stått still: partihögern har alltid anklagat sina interna kritiker för att vara barnsliga och okunniga. Puerila, helt enkelt.

Jag ägnade några år åt att studera socialdemokraternas partihistorik, vilket resulterade i avhandlingen Socialdemokraterna skriver historia (Atlas 2001). Huvudresultatet är att partiledningen, som alltid stått till höger om medlemmarna, har använt historieskrivningen som en ideologisk maktresurs, bland annat i syfte att kväsa intern opposition. Redan på 1890-talet beskrevs de som krävde en radikalisering av politiken som ”bråkiga barn”. Alltsedan dess har radikala socialdemokrater stigmatiserats eller avfärdats som mindre vetande. Man får bara inflytande om man lär sig dunka rygg, blir bara lyssnad på om man säger ja. Blir bara befordrad om man vägrar se världen som den ser ut.

Hundra års partihistorik, som alltså med några få undantag är skriven av partihögern, berättar om hur rörelsens ledare med klokhet och fast hand ”fostrat” och ”disciplinerat” medlemmarna i arbetarklassen, partiet och fackföreningsrörelsen till att bli ”ansvarstagande samhällsmedborgare”. Massan har gått från ”oginhet”, ”okunskap” och ”otålighet” till politisk och moralisk mognad. ”Att aga den man älskar är fostrarens hårda lott”, kan man läsa på 1930-talet, och den största fostrargärningen var Hjalmar Brantings. När han såg att arbetarna ”var ute på farliga vägar” kunde han hårt och bestämt säga ifrån. Han varken smickrade, fjäskade eller kröp för medlemmarna. 1927 skrev Rickard Lindström att massan är en ”ödeläggande destruktiv kraft”, men likväl en konstruktiv faktor – ”om den står under ledning av någon som uppenbarar för dem deras vilja”.

Det är borgerlighetens syn på massan som ett vilddjur som ekar i den socialdemokratiska partihistoriken.

Arbetarklassen tillskrivs bara positiva egenskaper när den stått enad bakom partiledningen. En god medlem uppträder ”manligt”, det vill säga ”lugnt och självbehärskat”. Kvinnor är emotionella, män rationella.

 

De som under åren anklagat partiledningen för att vara alltför kompromissvillig har stämplats som ”svårdisciplinerade” med ”lättrörliga och oskolade hjärnor”. De som anser att kampen måste föras också utanför parlamentet kallas ”outvecklade”, ”småsinta” och ”ointelligenta”, som få men högljudda.

Credot är att medlemmarna och arbetarklassen måste lyda: ”ledningens och majoritetens ord har alltid accepterats”, för de ”medvetna var det ledarna som visade vägen och angav målet”, partiledningen måste kunna kräva ”snörräta uppslutningar”, varje avsteg från enhetstanken måste ”bannlysas”. Interna strider (läs:

ideologisk debatt) befrämjar ingen utveckling – de ”förlamar”, är exempel på formuleringar hämtade ur 1900-talets partihistorik.

 

Det är alltså ett misstag att tro att de auktoritära formuleringarna endast hör den äldre historieskrivningen till. Under Tage Erlanders era sker en glidning från behovet av uppfostran och disciplinering till krav på ”lojalitet” med ledningen. I jubileumshistoriken från 1988 deklareras att socialdemokratins styrka – och därmed hela välfärdsstatens förutsättning – ligger i att SAP har ”starka, kloka, uthålliga ledare” och att de alltid kunnat räkna med medlemmarnas ”lojalitet och stöd”. Logikkedjan säger: fostran – lojalitet –stark ledning – välfärd. Den som bråkar ställer hela nationens framtid på spel.

När partiet 1989 fyllde hundra år utmålades i enlighet med traditionen all intern kritik som medvetna splittringsförsök. Partiet har inte varit oenigt sedan partisprängningen 1917, påstod man, nio år efter folkomröstningen om kärnkraft och fem år innan folkomröstningen om EG.

I partihistoriken odlas också den urgamla myten om uppviglaren. Massan kan ledas (av socialdemokraterna), vilseledas (av vänstern) eller bestialiseras (av kommunisterna). De lättrörliga hjärnor som inte sluter upp bakom sina ledare har helt enkelt blivit lurade av någon utifrån, företrädesvis kommunisterna. Därför måste dessa spåras upp på varenda arbetsplats, registreras, isoleras, avskedas.

En kvinnlig väljare som inte ville få sjukpensionen sänkt blev avhånad som kommunist av Göran Persson när denne som nyvald partiledare första maj-talade. Han reagerade bara som partiledningen gjort i generationer. Genom att förklara vänsteralternativen – inom och utanför partiet – som anomalier, monopoliserar partihögern begreppen ”socialdemokrati” och ”arbetarrörelse”.

 

I detta projekt har partihögern erhållit god hjälp av liberalerna, som alltid fruktat demokrati med innehåll, det vill säga de breda folklagrens deltagande i politiken. När Branting var hotad av sitt ungdomsförbund inledde den borgerliga pressen en kampanj där partivänstern framställdes som ett gäng bindgalna dynamitarder. När det blåste korsdrag under Per Albins tron fick han hjälp av samma liberala press att desavouera sina vänsterkritiker. När Göran Persson vred politiken åt höger blev han Dagens Nyheters gullegris. Nu orkestrerar tidningen socialdemokraternas eftervalsdebatt. Det sker genom att man låter dem komma till tals som menar att socialdemokratin ska ”förnyas” genom ytterligare högervridning. Efter valet har Nuder och grabbarna i DN en maktresurs av rang.

Det största hotet mot socialdemokratins valanalys är just partiets auktoritära traditioner och hur dessa uppmuntras av borgerliga media. Omsorgsfullt döljer man den strid som nu rasar mellan höger och vänster inom socialdemokratin, mellan dem som vill ha kosmetiska förändringar och dem som vill ha kursändring. Så inbillas vi tro att det inte finns något alternativ, någon motkraft, till liberalismen.

Partiledningens auktoritära traditioner, som alltså både Nuder och Ulvskog förnekar (den senare mot bättre vetande), måste förklaras utifrån ett gramscianskt maktperspektiv. Arbetarrörelsens disciplinering var en gång förutsättningen för den nationella integreringen. Bara om socialdemokratin var reformistisk i liberal mening kunde arbetarklassen förmås ta ”samhällsansvar” och inlemmas i det borgerliga samhället. Klassamarbete kräver att partiväns-tern rensas ut eller tystas. Socialdemokrati definieras som facklig disciplin och politiska samförståndslösningar till varje pris. Om de som drabbas av klassorättvisorna ger uttryck för sina erfarenheter, hotas hela systemet.

 

Disciplineringskulturen handlar alltså inte om att partiledningen är maktgalen, utan om att den är liberal. Pär Nuder är ideologiskt övertygad om kapitalismens och klassamarbetets välsignelser. Han är i grunden belåten – och lojal – med den borgerliga samhällsordningen.

Ordet lojalitet har ursprung i det franska ordet för ”lag”. Ska man vara lojal med partiprogram och ideologiska principer eller ska man vara lojal med en partiledning som dagtingar med det allra heligaste?

Eller ska man i stället för lojalitet prata om solidaritet – med dem som förtjänar det?

Åsa Linderborg

Kommentera

Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer

Laddar kommentarer...

Vad tycker du?

Sidor: 1 2 3 4 5
Sortera:

 ...
Skicka Skicka

 ...
Det finns totalt 0 till artikeln.
Sidor: 1 2 3 4 5
Visa antal inlägg:
Kommentering avstängd.

Tipsa Aftonbladet

SMS/MMS 71000, telefon 08-411 11 11, e-post 71000@aftonbladet.se

Strindberg på snabbspolning

Jenny Aschenbrenner ”Spöksonaten – snabbare och bättre än Mats Ek” Respektlös snabbversion av succépjäsen  

Game of thrones
- som Moderater i Midgård

Ann Charlott Altstadt SVT visar världens dyraste tv-serie Svärd, sex, svek och drakar i fantasyförpackning  

Blåögt om brunhöger

RECENSION Fredrik Persson om ”Extrema Europa” En kartläggning som skyller högerpopulisman på vänstern  

Perfekt
mogna persikor

teater jenny teleman ”Vi som är hundra” Humoristiskt av Jonas Hassen Khemiri om valen en människa gör i livets olika faser  

Tro, hopp och kärlek?

Malin Krutmeijer Göteborgs stadsteater gör ett mastodontprojekt av ”Bibeln” 4,5 timmar av intressanta och tematiska kopplingar blir ibland lite torftigt  

Breiviks världsbild – och borgerlighetens

  Åsa Linderborg: ”Att som högern göra Brevik till en fritt snurrande satellit i ett eget vansinnigt universum är ohederligt men också ohistoriskt.”  

PIPPI
på pricken

PETTER LINDGREN Om Ingrid Wang som satte färg på världens starkaste tjej – och svarta fläckar på Lilla gubben  

Stadsteatern tvingas sälja sig

claes wahlin Tvingas turnera eller driva café ”bara pengarna kommer in” Måste öka egna intäkter – viktigare än grundverksamheten  

När dikt blir Dikt

sakprosa Magnus William-Olssons konstnärliga forskning omfattar skrifter från antiken till spansk samtidspoesi  

TV4 drabbat av utseendetalibanism

Jenny tunedal ”Hårresande likt Afghanistan” Stort hår, höga klackar och iögonfallande kläder och smycken icke önskvärda  

Ordet är fritt – att köpa

  Pengar kan köpa inflytande och spaltmeter utan insyn Filmaren Fredrik Gertten om att slåss mot lobbyister – en miljardindustri som hotar demokratin  

Hjälp Carmen på Malmöoperan!

lennart bromander Stolpigt och tafatt i Hellwigs regi ...men Don José överraskar  

Säg som det är, Izabella

top model sverige natalia kazmierska: Många modeller bara barnet TV3 framställer utskälld bransch som glamourös  

Invandrare, ha ha ha!

Martin Aagård Om humor som bygger på fördomar – och blir något bra ”Skrattar svennarna åt dig så är de i alla fall inte rädda för dig”  

Helt gränslöst gerillabroderi

UPPDATERAD! Brodera ditt bästa budskap - här är reglerna Inskickade verk publiceras - säljs till förmån för fängslade etiopiensvenskar  

Småstjärnornas krig

ULRIKA STAHRE Om rymdäventyret som blivit barnens universum För första gången i en version dubbad till svenska  


Är Intiman i Stockholm verkligen Strindbergs gamla teater?

  Teaterkritiker Claes Wahlin svarar hela året på läsarnas frågor om August Strindberg.  

Början på något stort

pia bergström En kärleksfull roman med molande efterklang Ola Nilssons trilogi inledningen till ett egenartat författarskap  

Folkoperan tar ton med kuksugarmun

Loretto linusson Händels ”Julius Caesar” härligt lekfull och queer Barockopera tacksamt offer för billiga slag under bältet  

Hoover – homo med hårda nypor

MARTIN AAGÅRD Clint Eastwood outar den brutale FBI-chefen i ny film Hade livslångt förhållande med vicechefen  
  Ny seriestripp av Liv Strömquist Ny seriestripp av Liv Strömqvist  

Alla vill vara Ripley

Carl-Michael Edenborg har läst nyutgåvan av böckerna om Mr Ripley ”Vi dyrkar psykopaten i böcker men i verkligheten skulle vi fly så långt vi kunde”  

Stackars lilla Maggie

  Filmskaparna försöker ärerädda Margaret Thatcher från sig själv. Malin Krutmeijer tycker järnladyn är värd en bättre och sannare film.  

Han älskar och slår
ihjäl som en man

Prosa Jenny Tunedal Pelecanos hjälte i ”Andelen” en ensam rättsskipare Älskar, slår ihjäl och tar en öl som en man gör  

Vem vill handla med en diktatur?

göteborgs filmfestival Maneuvers in the dark – om de misslyckade jeansen tillverkade i Nordkorea  

I dödens skugga

Hanna Nordenhök För första gången på svenska: förintelseförfattaren Primo Levis samlade dikter  

Stora litterära egon

  Camilla Hammarström om jagfigurer genom tiderna Läser Ingrid Elams litteraturhistoriska essä  

Poeten Wislawa Szymborska död

Jenny Tunedal Szymborska inte förlorad – dikterna finns kvar "En strålande poet med karaktäristisk självdistans"  

Låt Strindberg tala själv, Greider

DEBATT Magnus Ringgren: ”Hans texter dör om vi politiserar innehållet” Göran Greider svarar direkt: Använd Strindberg!  

Rädda vita män

SAKPROSA Om statsfascism och högerextremism på frammarsch i Europa Jenny Aschenbrenner: Saklig och engagerande genomgång av läget  

Omöjligt uppdrag

  Helle Klein, Pierre Schori och Carl Tham om kriget i Afghanistan ”Svenska soldater luras att riskera livet i en meningslös kamp”  

Blodet hann aldrig torka

SAKPROSA Väl underbyggd krönika över brittiska imperiets bedrifter Från slaveriet i Västindien till rollen som junior partner i USA:s krigsföretag  

I mediernas kikarsikte

  Göran Greider om den renaste formen av klassförakt  

med Aftonbladets kulturredaktion

  Aftonbladet Kultur - nu som Iphone-app Ladda hem från App Store, läs när du vill, var du än är
  Låt 2012 bli året som förändrar ditt liv! Köp en bok som hjälper dig att äta och träna rätt - REA!
  Legendariska listor Här finns Kerouacs och Fitzgeralds egna listor  
  Eddie eller Arty? P2:s musikfest närmare rövrocken än man kan tro.  
  Så enkelt sparar du ihop 56 000 kr Strunta i plastkassarna.
  Tio års tystnad Jacob Lundström ser svensk film komma ikapp  
  Fyra timmars fylla "Lycka" på Stockholms stadsteater  
  Marianne Lindberg De Geer om Bengt Ohlsson: ”Högern är oinsatt"  
  Lenas kontochock: hade 5,2 milj ”Trodde att någon lurade mig”.
  Är gud feminist? Bang problematiserar religion och feminism.  
  Brevväxlingar Gunnar Ekelöf och Evert Taube höll stilen  
  Nutidens popsinglar Emil Arvidsson om indiematens tidskrifter  
  Poesiafton vid fronten Jenny Tunedal läser Sohrab Rahimi  
  Palmepristagaren Parvin Ardalan för första gången på svenska  
  Dubbla batteritiden på din Iphone Okända knepet många missar.
  Demokratin monteras ner Intellektuella samlades i Berlin  
  Mörkt Stockholm Jacob Lundström om möjlig ruinturism  
  Demokratins vagga faller Jon Weman om den grekiska krisen  
  Estetiska sopor Pseudonymen Gustav Haarnack trollar  
  "Det är du verkligen värd" Nina Hemmingsson tecknar kärlek  
  Expansivt Kristian Carlssons poesi blir ett våldsamt brus  
  Att förvånas Magnus Ringgren läser Carpelans sista roman  
  Vi har råd! Daniel Suhonen läser en kritik av ekonomiska myter  
  Sammansatta dagar Närkontakt med Kerstin Thorvall  
  Osande twittersatir Galago med fingertoppskänsla  
  Världsregering, hur då? Pål Steigan imponerar inte på Petter Larsson  
  Ur bokstavsvänstern Fredrik Persson läser Magnus Utvik  
  Tintomara i Farsta Anna-Karin Palms nya en suggestiv roman  
  Abc till teatern Claes Wahlin läser en sympatisk bok  
  "Döda paret firar jul" Joakim Pirinen skapar helgstämning  
  En blixtrande Hedda Gabler Maria Bonnevier äger föreställningen  
  Munnen full av dikt Kristofer Folkhammar läser Jasim Mohamed  
  Titelns triumf över lagen Ann Charlott Altstadt om monarkin  
  Bergmansk magi Jenny Aschenbrenner ser "Persona" på scenen  
  Var är det liberala motståndet? I dag tågar nazister i Stockholm  
  Storebror är tillbaka Nytt förslag från justite: FRA ska utvidgas  
  När blir man svensk? Marianne Lindberg De Geer om Play  
  Spöklik allegori över minnet Serieroman med bildmässig spänst  
  Volvos chaufförer får bulgarisk minimilön. Och det är helt lagligt!  
  Kyrkospel Ulrika Stahre ser "Space Invaders" i Köpenhamn  
  Sebalds samlade liknar mer en möbel än en pocketbok.  
­ Våndan blir vår lycka Cartarescus dagböcker väcker häpnad  
  Gyllene hat mot män En kul uppsättning av Scum-manifestet.  
  "Bananland med dåligt väder" Sveriges nej till Palestina en skam  
  En liten mygga Bankernas storvinster provocerar mer  
  Heja Oakland! Den första generalstrejken sedan 1946  
  Dramaövningar En föreställning som väcker för många frågor  
  En obotlig ensamhet Gregorius ges på Stadsteatern  
  Barndomar Jenny Teleman gläds av "Fröken Julie"  
  Den enda vägens politik Läsfrämjande åtgärder bedrivs som på 1800-talet  
  Seriemördare i Breiviks anda Batmans nytolkare Frank Miller gör rasistisk serie  
  Ungdom utan chans Kafkas "Processen" som identitetskris  
  Slut med Krut Torsten Kälvemark om ett sista viktigt nummer  
  Den enda ordningen Jacob Lundström om kapitalistisk realism  
  Sant & falskt Ulrika Kärnborgs "Vad är litteratur"  
  Masonitdrömmar Kristofer Folkhammar om Yates sista roman  
­ Barbiedocksmartyr Maria Margareta Österholms debut  
  Sex, våld och samhällskritik Förenar öst och väst i roman.  
  Humorist Jonathan Franzen intervjuas av Cecilia Gustavsson  
  Glödande trollporr Gösta Berlings saga blir feministisk sexserie  
  Avgå Bildt! Skänk pengar till advokatkostnader  
  Arbete pågår Fredrik Svensk tittar på konst som inte är färdig.  
  Förflutet upp till ytan Barbro Westling ser Mankells pjäs "Politik"  
  Allt och inget Ulrika Stahre om biennalen i Göteborg  
  Mamma – och galet geni Utmanande läsning av Ida Linde.  
  Mer hjärna än hjärta Anna Hallberg om Elin Grelssons debut  
  Ångest på kontor Tranströmer blir teater på Strindbergs Intima  
  Tröstpris till arabiska våren Andreas Malm: Om inte 2011, så när?  
  Medryckande Naima Chahbouns debut imponerar  
  Efter rekordvinsten – nu får du 10 gratisspel Firar 67-miljonersvinsten med gratisspel. Hämta här.
Upp

Tjänstgörande redaktör: Sandra Bygdén

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Aftonbladet Plus kundcenterE-post

Tipsa Aftonbladet 71000
MMS/SMS
71000
E-post
Telefon
08-411 11 11
Torsdag 12-02-23
Sök på Aftonbladet