Aftonbladet
Dagens namn: Signe, Signhild
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur / Konst

Skira blommor för starka män

Mästaren Hiriyoshi III (Yoshihito Nakano) har utfört tatueringarna som visas på Sjöhistoriska muséet i Göteborg.   Mästaren Hiriyoshi III (Yoshihito Nakano) har utfört tatueringarna som visas på Sjöhistoriska muséet i Göteborg. Foto: Juan Puente

    I den japanska bildvärlden kan en skir körsbärsblomma symbolisera den virilaste manlighet. Genom sin flyktiga blomning påminner den nämligen om krigarens korta, men ”praktfulla” liv på slagfältet. På liknande vis står den anspråkslösa karpen för mod och uthållighet, eftersom den simmar uppströms i de mest strida forsar utan att ge tappt. Japansk tatueringskonst handlar om att stärka bärarens manlighet med sådana urgamla symboler.

Motsättningen mellan de bistra ansiktsuttrycken och de söta blomsterslingorna hos de tatuerade männen på fotografierna är alltså skenbar. Och de kan mycket väl vara medlemmar av yakuza, den japanska maffian – en av de grupper som kostar på sig dessa smärtsamma, tidsödande och dyra kroppssmyckningar i dag.

Tyvärr får man ingenting veta om människorna innanför huden på vandringsutställningen om japansk tatueringskonst som just nu visas på Sjöfartsmuseet i Göteborg. Och inget heller om mästaren Hiriyoshi III ( Yoshihito Nakano) som utfört tatueringarna. Det känns lite hemligt och mystiskt det hela, den sociala kontexten berörs bara i allmänna ordalag, förmodligen är det känsligt för de inblandade. Desto mer får man dock lära sig om Japans historia och dess bildtraditioner, vilket sätter in tatueringskonsten i en kontext som bevarare av en symbolvärld med rötter i kabuki-teater och gamla träsnitt.



    Jag minns skyltarna på badhuset utanför Tokyo, som förbjöd tatuerade besökare: en stiliserad man med en stor överkorsad blomma på bröstet. Vi skrattade åt detta som en kuriositet, men kände inte till hur djupt historiskt rotad skepsisen mot tatuerade är i Japan. Från att långt tillbaka i tiden ha varit ett sätt att märka brottslingar, har tatueringskonsten utvecklats till att bli en gruppmarkör för dem som motsätter sig den etablerade makten, den har därför även tidvis förbjudits av staten.

Under Edo-perioden (1603–1868) när missnöjet var stort med den feodala samurajregimen utgjorde de helkroppstatuerade brandmännen ett slags subkulturella hjältar för folket. De smyckades sig ofta med drakar som genom sin makt över vattnet ansågs skydda mot elden. Brandmännens hjältedåd återgavs av skådespelarna i kabuki-teatern, som i sin tur avbildades av träsnittskonstnärer.

Ur denna rika ornamentala mylla hämtar alltså än i dag tatuerare som Hiroyoshi III sin inspiration. Det är demoner och hjältekrigare, människoätande tigrar och helvetesskildringar. Tillsammans med naturliga element som fjädrar, löv, vatten och blomstergirlander skapas en heterogen bildvärld som på ett ytterst konstfullt vis stärker den manliga självbilden.

Camilla Hammarström
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet