Duchamp segraren

Anses vara en av de stora för modern konst

KONST
Marcel Duchamp (1887–1968).
Marcel Duchamp (1887–1968).

KONST Moderna museet har just fått en ny Duchamp-samling. I samband med att den får ett permanent rum arrangeras ett internationellt symposium i dagarna. Temat är Duchamp i Sverige, med fokus på perioden efter andra världskriget.

Duchamp-pionjären Ulf ­Linde blir ett oundvikligt ämne. Med hjälp av egenproducerade replikor introducerade han tidigt den franska konstnärens upphittade readymades för svenskarna. Hur skiljer sig ett ”hittat” industritillverkat ting från en ­kopia, skapad av hantverkare för att likna originalet? Det frågar sig israeliska Adina Kamien-Kazhdan under konferensens första dag. Ett möjligt svar är att replikan blir mindre konceptuell än originalet. 

Amerikanska museichefen Michael R Taylor gav nya perspektiv på Duchamps exil

i 1940-talets New York. Han välkomnades entusiastiskt av surrealistledaren och beundraren André Breton. Relationen blev snabbt infekterad. Breton var uttalad homofob, Duchamp såg honom som en trångsynt hycklare.

Själv såg konstnären det queera som något positivt, en bättre utgångspunkt för att utforska det surrealistiska. Breton kallade tjurigt View, den surrealistiska tidningen Duchamp ­arbetade med, för ”pederasty international” på grund av dess homosexuella inslag.

I år, 2015, blir det tydligt vem som fick historien på sin sida. Duchamp anses i dag en av de stora, om än dolda, inspiratörerna för modern konst. Skuggan har fallit tyngre över Breton.