ÅSIKT

Höga betyg viktigare än kunniga elever

Alla vill behålla skolans anseende. Ingen törs underkänna.

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Betygshets har fått en ny innebörd.
Betygshets har fått en ny innebörd.

Frågan är om det någonsin kan gå inflation i måtten för dumhet. Enligt betygsdebatten i landet just nu så kan det i alla fall göra det i sättet att mäta kunskap.

I tisdagens Dagens Nyheter kunde man läsa hur lärare på en skola i Mellansverige pressas av rektorn att godkänna elever som egentligen inte uppfyller betygskriterierna. De beskylls i så fall för att vara ”dåliga lärare som har elever med IG”.

Tidigare har anklagelser om övergenerösa betyg mest varit riktade mot friskolorna, där goda snittbetyg används som marknadsföring – fler nya elever ger högre skolpeng – och kan vara direkt avgörande för om skolan ska ha råd att fortsätta driva verksamhet eller inte.

När det gäller kommunala skolor blir det inte lika lätt att peka på ekonomiska orsaker. Skolor med färre godkända elever får i stället större anslag. Enligt Stockholm stad får till exempel Äppelviksskolan i Bromma – där 96 procent av eleverna har godkänt i alla ämnen – 1 600 kronor per elev i socioekonomiskt tilläggsanslag per år. I Rinkebyskolan däremot får bara 50 procent av eleverna godkänt i alla ämnen, medan skolan får 47 900 kronor per elev i tilläggsanslag.

Det som förenar fria och kommunala skolors rädsla för det underkända är snarare sprickorna i fasaden än det ekonomiska. Alla vill behålla anseendet.

Så för att upprätthålla bilden av en skola med kunniga elever väljer skolan att blunda för kunskapskraven. En definition av ”moment 22” som kan gå rakt in i närmsta lexikon.

Kristofer Ahlström