En Zlatan i barnteatern!

PETTER LINDGREN ser Clownen Manne, 60, blixtra till - och blir andfådd av Loranga

Riksteaterns och Frontalteaterns föreställning Loranga, Masarin och Dartanjang är kul men med ett högt tempo, som kan vara svårta att hänga med i om man inte läst Barbro Lindgrens böcker om den galna trion.
Foto: petra hellberg
Riksteaterns och Frontalteaterns föreställning Loranga, Masarin och Dartanjang är kul men med ett högt tempo, som kan vara svårta att hänga med i om man inte läst Barbro Lindgrens böcker om den galna trion.
TEATER
Clownen Manne, nybliven 60-åring, (till vänster) får barnen att skratta i sin gratisföreställning.
Foto: kulturpool.se
Clownen Manne, nybliven 60-åring, (till vänster) får barnen att skratta i sin gratisföreställning.

Malmö Avation dundrar förbi på låg höjd över Tranebergsängen. På en estrad står Clownen Manne och vinkar med en näsduk. Själv sitter jag i skuggan under en hängbjörk och tänker att sämre kan man ha det. Solen skiner och säkert är vi några hundra på plats, barnfamiljer mest, men också en del ungdomar och äldre. ”Hej hej!”, säger Manne åt planet. ”Hej hej!”, säger publiken. Kanske kan de se oss där uppifrån.

Clownen Manne & Co heter föreställningen (från 4 år) som är utmärkt och gratis. Förutom Manne själv, Manne af Klintberg, ingår sidkickarna Maria (af Klintberg), pierrotartad och lite retlig småtjej, och Olle (af Klintberg), torr och förmanande som en reservofficér: ”Det heter sporrrt, inte spott!”.

”Det finns fina platser här på första parkett”, säger Manne entusiastiskt till några senkomna besökare, ”bara vi flyttar på dem som sitter där”. Vindilar, publika tillrop eller flygplan, allt tas till vara och bakas ledigt in i showen som mycket bygger på att skapa gemenskap mellan uppträdande och publik. Annat är inrepeterat och utförs med precision. Som när några skräpande blomblad måste trollas bort från scenen och det svartvita skaftet på en trollstav, tror man, sticks fram ur kulissen. Trollstaven visar sig vara änden på en sopkvast och sedan vidtar ett clowneri av klassiskt snitt, med hatt och kvast, och nästan chockerande virtuost utfört. Som en blixt av genialitet mitt i den fagra men ändå rätt så medelmåttiga försommargrönskan.

Lite segt blir det förstås efterhand, tycker jag, flygplan efter flygplan passerar över våra huvuden, nummer följer på nummer, det ska boxas och spelas fiol, ”stycket Dagens rätt av kompositören Stroganoff”, men barnen har kul och är med hela tiden. Då och då blixtrar han visserligen till på nytt, Manne. Vinden slutar blåsa över Tranebergsängen, flygplanen blir hängande i himlen. Det är som att se Zlatan i aktion.

***

Riksteaterns och Frontalteaterns föreställning Loranga, Masarin och Dartanjang (efter Barbro Lindgrens bok, i regi av Ellen Lamm) kommer körande i en modifierad skåpbil. Den parkerar bland vitklövern på en äng tillhörande parkleken Trissan i Bredäng, skådespelarna hoppar ur och börjar fälla ut dekoren, en giraffhals, en lada, ett garage. Bilens tak fungerar som scen.

Loranga (Filip Alexandersson) är sig lik från Lindgrens illustrationer, med tevärmare (här från 10-Gruppen, ser det ut som) på huvudet, och den där lilla knubbiga måste förstås vara Masarin (Mathias Lithner). Martin Hasselgren har den tacksamma (får bland annat vara bilmekaniker och Hjortfot) uppgiften att spela Dartanjang och Alejandro Bonnet spelar Tjuven Gustav med flera biroller.

Mycket hinns med på 40 minuter: tigrar kommer, krigkniven åker fram, giraffen äter sängar och Tjuven Gustav skyndar hemåt med ”flugbett” (Dartanjangs silvermuggar) på magen. Skådespelarna ålar in och ut genom skåpbilens gömslen, undervattensscener (nere bland pipgäddorna i garaget) utspelar sig i ett av fönstren, och en liten lucka får vara både fängelseport och korvkiosk.

På skådespeleriet finns inget att anmärka, ofta är det väldigt roligt, men eventuellt är tempot för högt för den som inte känner till Loranga sedan tidigare. Några ordentliga andningspauser skulle kanske behövas, eller en lugnare upptakt, i stil med bokens: ”Först ser man bara skog...”

***

Sommar betyder sommarlovsföljetong i radio, eller ”lovteater” som Sveriges Radio kallar det numera. Själv har jag luxuöst nog kommit över en cd med samtliga tio avsnitt av sommarens storsatsning Agnes Cecilia, efter Maria Gripes bok. Serien sänds mellan den 1 och 12 augusti (varje vardag 08.45 i P1 och P3, med repris i P1 20.45) och alla som minns och tyckte om i Tordyveln flyger i skymningen bör glädja sig. Här finns samma kusliga bett, ett spökeri som mer har med kärlekens och tidens väsen att göra än med blod och ondska, framfört av skådespelare som Marie Richardson, Ingvar Hirdvall och Björn Granath, till stämningsfullt pianoplink av Johan Söderquist och i regi av Anders Grönros. En höjdare.

Här ser ni dem:

I Stockholm återstår två föreställningar av Manne & Co, i dag och i morgon klockan 11.00, på Under Eken, Parkteaterns scen på Galärvarvet i Stockholm. Därefter gästas bland annat Eskilstuna (30 juni), Filipstad (1 juli), Arbrå (4 juli) och Malmö (22 och 23 augusti).

Loranga, Masarin och Dartanjang är gratis och turnerar runt om i Sverige till och med den 22 juli. Se www.riksteatern.se för turnéplan.

Petter Lindgren