Tjechovexpressen

TEATER

■ ■Ystad har en av landets vackraste teatrar, som mest har använts som opera under sommaren. Att satsa på teater vintertid är en utmärkt idé, som självklart bör få en fortsättning. Men då får man allt lov att skruva ner tempot!

Tjechovs Måsen med premiär i helgen spelades i en rasande fart, som skulle alla hinna med nästa Pågatåg. Och hann gjorde man! På två timmar och tio blankt gick föreställningen i mål, och då inkluderades en väl tilltagen paus där tremannaorkestern skapade ”rysk” stämning i foajén tillsammans med delar av ensemblen.

Guinness rekordbok någon?

■ ■ Det är en uppdaterad Tjechov, omskriven och nerbantad till såpaformat av regissören Theresé Willstedt.

De sekvenser av text som finns kvar interfolieras med musik, filmade inslag, kraftiga ljuseffekter, skuggspel, bingo, graffiti och annat. ”Crossover mellan film och teater”, kallas formen i programmet med avsikten att ”skapa en enklare och för alla tillgänglig upplevelse”.

En ”instant Tjechov” är vad Ystadborna beräknas orka med.

Tjechovs Måsen är berättelsen om några människor som sveper in och förstör några andras liv innan de far vidare. När Duncan Greens författare Trigorin förklarar hur en manlig konstnär fungerar gör han det med en isande cynism som borde få varningsklockorna att ringa i Johanna Sällströms flickaktiga Nina. Men hon är ”sedd” av ingen ringare än det manliga geniet och lämnar allt för konsten och för honom – med välkänt resultat.

En annan kort scen där skådespeleriet får en chans att vibrera är när Bo Anderssons unga Konstantin beskriver kärleken till sin mor Arkadina, en läcker, självupptagen Tintin Anderzon.

Annars gör viljan att ständigt rusa vidare Måsen till en frustrerande teaterkväll.

Teater

Tove Ellefsen Lysander (kultur@aftonbladet.se)