En Hamlet i småbitar

Experimentellt och ödsligt suggestivt

TEATER

Teatr Weimar i Malmö betar sig igenom klassikerna och nu har turen kommit till pjäsernas pjäs. Hur ska det gå för Hamlet?

Formen är självklart sönder, bitarna utspridda och några satta under lupp. Brännpunkt på språket, nedbrutet till några repliker, replikerna i sin tur nedbrutna till några ord som tas om, byter inbördes plats, huggs av, deformeras, kommer igen.

I Hamlet II: Exit ghost, jobbar man denna gång med teknisk förstärkning, med filmprojektioner och filmande och med Kent Olofsson som skapar ödsligt suggestiva och inträngande ljudbilder på synliga datorskärmar och mixerbord. Rollernas instängdhet i teknologi, språk, känslor, självbild, upprepning är fokus i Jörgen Dahlqvists Hamlet-tolkning och den griper effektivt omkring sig.

Linda Ritzén och Rafael Pettersson är heller inte några fjäskiga skådespelare. De bäddar väl för den totala skepsis, den grundstötning med identitet och avsikt, som denna Hamlet gräver sig ner till. Ritzén och Pettersson finner sina neutrala men också innerliga lägen där det råa och direkta gör att man tror på allt de säger, även det sönderhuggna och outtalade. Bra att inte mer teater är som denna, ännu bättre att den finns och fortsätter upptäckas hos Teatr Weimar i Malmö.