ÅSIKT

Nu måste rekryteringen till terrorsekten stoppas

Foto: ANDERS DEROS
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Statsminister Stefan Löfven inledde gårdagens partiledardebatt i riksdagen genom att tala om terror. Han pratade om London, Sankt Petersburg, Manchester och Stockholm och om vardagen som plötsligt rivs sönder av terrorn.

Kampen mot terrorismen är en kamp för vårt sätt att leva och vår frihet, sa Löfven.

Lastbilsattentatet på Drottninggatan placerade terrorismen mitt i den svenska politikens centrum. Man skulle kunna säga att det är hög tid.

Över 300 svenskar har rest till Irak eller Syrien för att ansluta sig till terrorsekten IS. Många har varit ungdomar, några barn. Aftonbladet och Svenska Dagbladet kan nu berätta vad som hänt nio av dem.

I går presenterade Försvarshögskolan en kartläggning som omfattar de flesta av de svenska IS-rekyterna. Rapporten visar, inte överraskande, att återvändarna har tränats i att använda vapen, bygga bomber och delta i strid.

Återvändande jihadister är ett säkerhetsproblem och hittills har svenska myndigheters beredskap uppriktigt varit alldeles för svag. Men det gäller också arbetet för att motverka att ungdomar alls rekryteras till extremisterna.

I dag har resorna till Irak och Syrien i stort sett upphört. Livet hos IS framstår mindre lockande när det går dåligt på slagfältet. Men det betyder inte att extremisterna slutat rekrytera.

“Attraktionskraften har inte minska” säger Zan Jankovski, ansvarig för arbetet mot extremism i Göteborg till Aftonbladet.

Vi vet att tre fjärdedelar av de som rest från Sverige till IS har vuxit upp i utsatta bostadsområden. Vi vet också att de flesta är födda i Sverige, och att många kommer från en tuff bakgrund.

Att stoppa extremisternas rekrytering är både en fråga om riktade insatser mot individer och om det större arbetet att minska utanförskap och klyftor.

Staten har haft en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Det har funnits en jourtelefon hos Röda Korset. Vissa kommuner har byggt upp handlingsplaner och former för samverkan, och från sitt håll har Säkerhetspolisen förstås hållit ett öga på återvändarna.

Det samlade greppet och strukturerna för att möta radikaliseringen och hantera återvändare från extremistiska krig har dock saknats.

Som av en tillfällighet kunde regeringen just i går berätta att Brå, Brottsförebyggande rådet, får det permanenta ansvaret att samordna arbetet mot våldsbejakande extremism.

Det är bra att frågan till sist fått en lösning. Ändå kan ansvaret för kampen mot extremismen aldrig bara läggas på en myndighet.

Det är ett ansvar för hela samhället.

Läs också:

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter