Krönika

ÅSIKT

Medelmåttiga män rensas bort med könskvotering

Ingvar Carlsson införde varannan damernas i riksdagen 1994. Det ledde till höjd kompetensnivå.
Foto: Lars Rosengren / AFTONBLADET / 3846
Ingvar Carlsson införde varannan damernas i riksdagen 1994. Det ledde till höjd kompetensnivå.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I torsdags släppte Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, forskningsrapporten "Könskvotering, kompetens och karriär". Könskvotering är en kontroversiell fråga, något som ofta tas upp när det kommer till kvotering är att kompetenta män skulle få kliva åt sidan för inkompetenta kvinnor. Men slutsatsen i rapporten visar motsatsen.

Överdrivna farhågor

Studien har tittat närmare på när Socialdemokraterna inför valet 1994 beslöt att införa könskvotering på listorna till kommun, landsting och riksdagsval. Vad kan vi i lära av det?

Farhågorna om kvotering är överdrivna, enligt Johanna Rickne, forskare vid Stockholms Universitet och en av rapportens författare.

Kvoteringens förlorare var nämligen inte de kompetenta männen – utan snarare de medelmåttiga.

Varken nytt eller ovanligt

Könskvotering är varken nytt eller ovanligt. Mer än 75 länder och 130 politiska partier har infört någon form av könskvotering. I Sverige var det i samband med riksdagsvalet 1991, då antalet kvinnliga riksdagsledamöter sjönk för första gången på länge, som utveckling tog fart.

Studie visar att när Socialdemokraterna införde varannan damernas på sina valsedlar steg kompetensnivån bland de manliga politikerna, samtidigt som kvinnornas kompetensnivå antingen förblev oförändrad eller gick upp.

Slår hål på två myter

Rapporten tar upp speciellt två omstridda punkter. Den ena om att kvoteringen skulle stå i direkt kontrast till kompetensbaserad rekrytering och den andra om att kvotering skulle försvåra kvinnors karriärmöjligheter. Något som rapportens tre författare Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne nu slår hål på.
Problemet är att många verkar anta att rekrytering utan kvotering är meritokratisk. Alltså bygger på begåvning, utbildning och utbildningsresultat i kombination med prestationer.
Men även detta antagande visar sig sakna klar empirisk grund.

– Vår analys pekar tvärtom på att medelmåttiga politiska ledare tenderar att rekrytera medelmåttiga personer av samma kön, säger Torsten Persson professor i nationalekonomi.

Kompetenta män missgynnas inte

Studien visar att när Socialdemokraterna valde att varva sina listor rensades mindre kompetenta kandidater bort. Då försvann också rädslan hos kandidaterna att rekrytera kompetenta efterföljare.

Påståendet att kompetenta män skulle missgynnas av ett kvoteringssystem saknar belägg. De som är förlorarna är de medelmåttiga männen. Men medelmåttiga män ska inte premieras framför kompetenta kvinnor. I varje fall inte om man säger sig efterfråga kompetens.