ÅSIKT

Utred asylbränder som terroristbrott

Foto: PER-OLOF SÄNNÅS
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Under natten till onsdagen brann det vid tre asylboenden i södra Sverige och flera hundra personer fick evakueras. Polisen utreder samtliga som mordbränder.

Men utredningarna lär snart läggas ner, om vi ser till statistiken. Vid just bränder har eventuella bevis en trist vana att brinna upp och polisen tycks nästan alltid famla i blindo.

Nog är det en märklig slump ändå - att just asylboenden ska vara så utomordentligt lättantändliga.

Och bränderna är bara en del av hotbilden.

”När glassplittret rasade in”

I veckan dömdes två unga män för angrepp på ett asylboende i Åkerö förra året. Med en skiftnyckel krossade de tolv fönsterrutor. I huset fanns flera barn.

– Tack vare filten fick barnet inga skärsår när glassplittret rasade in, säger småbarnspappan Hamada Meh till Sundsvalls tidning.

Gärningsmännen dömdes bara till samhällstjänst trots att straffvärdet är sex månaders fängelse. Och Åkerö är ett undantag, där greps vandalerna nästan direkt. Det händer i stort sett aldrig vid mordbränder.

Ger resultat

”Asylbränder ger effekt” var rubriken över en artikel på nazistiska Nordiska motståndsrörelsens hemsida under flyktingkrisens svåraste veckor i november 2015. I texten konstateras nöjt: ”Den senaste tiden har reaktionen mot regeringens migrationspolitik varit att bränna ner tänkta boenden. Något som nu ger resultat.”

Redaktionen noterar att kostnaden för försäkringar höjts på grund av bränderna och att flera erbjudanden om boenden fått dras tillbaka.

Samma höst publicerade Sverigedemokraterna i Lund adresser till tillfälliga asylboenden på nätet.

– Vi motsätter oss all form av våldsverkan, sa Ted Ekeroth (SD) till Sydsvenskan.

Men nog brann det.

Gärningsman okänd i 53 fall

Foto: TT NYHETSBYR?N

Enligt siffror från polisens nationella operativa avdelning, Noa, som SVT Nyheter har begärt ut eldhärjades asylboenden vid minst 112 tillfällen under 2016. Bara två gånger konstaterades mordbrand från någon utanför boendet men gärningsmannen är okänd i 53 fall.

– Vi misstänker att en stor del av dessa 53 bränder är anlagda av utomstående personer, säger Ola Stoltz, sektionschef inom Noa, till SVT.

I 20 fall låg olyckor bakom och vid 37 av bränderna tros de boende själva vara skyldiga.

Att tända eld på hus där människor ligger och sover är ett fasansfullt brott.

Går blixtsnabbt

Alla som minns diskoteksbranden i Göteborg 1998 då 63 ungdomar innebrändes och 200 skadades vet att mordbrand kan få ohyggliga konsekvenser. Eld kan sprida sig okontrollerat och det går blixtsnabbt. Maxstraffet är därför åtta års fängelse och grov mordbrand kan ge livstid.

Mordbrand kan dessutom vara ett terrorbrott om syftet är att ”injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp”. Även för terrorbrott är maxstraffet livstids fängelse.

Och de som arbetar med flyktingar är väl medvetna om hotbilden.

Fick evakueras

När Nordiska motståndsrörelsen marscherade i Falun på första maj fick femtio ensamkommande flyktingbarn evakueras.

– Eftersom vi vet att det finns kopplingar mellan Nordiska motståndsrörelsen och de bombdåd som skedde i Göteborg för inte så länge sedan mot flyktingförläggningar, var vi tvungna att agera, sa Kjell Nordqvist, samordnare för ensamkommande i Falun, till SVT.

Sprängattentaten i Göteborg riktades mot flyktingförläggningar och en lokal för syndikalister, tre personer med nazistkopplingar häktades efteråt, två sitter kvar i häkte.

Organiserad rasism

Politiskt motiverade sprängdåd, mordbränder och vandalism som syftar till att "injaga allvarlig fruktan" hos flyktingar får alltså samhället att flytta på offren.

Men gärningsmännen då?

Även under förra flyktingvågen, i början av 1990-talet, brann flyktingförläggningar runt om i Sverige. Den gången hette det främlingsfientliga partiet Ny Demokrati och nazisterna kallade sig Vitt Ariskt Motstånd, VAM.

Kulmen på våldet var Lasermannen John Ausonius våg av attentat mot svenskar med utländsk bakgrund 1991-92 och att Trollhättans moské brändes ner i augusti 1993.

Hade det hänt utan den organiserade rasismen?

Knappast.

”Gav mig respons”

”Ny demokratis invandrarfientlighet gav mig respons och stärkte mitt självförtroende”, förklarade Ausonius inför Gellert Tamas i boken Lasermannen: en berättelse om Sverige (Ordfront 2002).

På samma sätt bidrar naturligtvis dagens uppvigling, hets och hat på nätet till det samhällsklimat som gör attackerna möjliga. Det verkar finnas en känsla av straffrihet - att man kan säga och göra vad som helst utan att myndigheterna ingriper.

Och syftet med bränderna i dag verkar vara det samma som på 90-talet. Att med politiskt våld och terror skrämma bort asylsökande.

Skyldiga går fria

Det vore intressant att se vad som skulle hända om polisen verkligen satsade ordentligt på att utreda vilka krafter som ligger bakom. Lagarna finns där, resurserna finns där - ändå går de skyldiga fria.

Det går inte att undkomma tanken att det handlar om en prioritering hos polisen, att andra utredningar har fått gå före. En lösning vore att utifrån lagens bokstav utreda både asylbränderna och sprängdåden i Göteborg som terrorbrott.

Sverige bör behandla de grupper som uppviglar eller genomför attentat för vad de är: inhemska terroristorganisationer.

Regeringen borde ta ett helhetsgrepp kring det politiska våldet i god tid innan valet 2018. Annars riskerar vi en valrörelse kantad av attentat, mordbränder mot asylboenden och en negativ spiral där extremister triggar varandra.

Vårt öppna samhälle har inte råd att vara naivt längre.