Krönika

Anders Lindberg

ÅSIKT

Fixar försvaret en zombieapokalyps?

Foto: AP Foto
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den 28 februari startar ABF Stockholm sin nästa studiecirkel om hur man överlever Zombieapokalypsen. Troligen har ganska få inom det säkerhetspolitiska etablissemang som just nu samlas på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen gått utbildningen.

Det är synd, för försvarsdebatten skulle behöva en rejäl injektion av zombier.

Menar jag allvar?

Ja, utan tvekan.

En verklig systemkollaps

ABF:s studiecirkel bygger på Herman Geijers bok Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen (Apart Förlag 2014) och har faktiskt återkommit i flera år. 2015 röstades Herman Geijer fram som Lyssnarnas sommarvärd i Sveriges Radio och trots det skämtsamma ämnet finns en allvarlig underton.

För hur skulle Sverige klara en Zombieapokalyps, alltså en verklig systemkollaps där grundläggande samhällsfunktioner som internet, elektricitet, betalningar, livsmedelsförsörjning med mera slås ut?

Svaret är att det beror på hur vi förbereder oss och då kan fiktiva scenarios som ”vad gör vi vid en zombieattack?” vara till hjälp. För samhällets uthållighet vid kriser bygger på att man lyckas väcka människors intresse, den första försvarslinjen är vars och ens egna omdöme. Hur fixar jag vatten? Har jag ficklampa och batterier? Kan jag laga mat, fixa värme, lyssna på nyheter via radio?

Och hur är det med samhällets nödvändiga funktioner, sjukvård, polis, välfärden?

Planering för totalförsvar

I somras lämnade Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ett gemensamt underlag till regeringen med det pigga namnet ”Sverige kommer att möta utmaningarna”.

Om några år att det tänkt att Sverige ska ha ett totalförsvar värt namnet igen, där alltså både det civila och militära försvaret kan fungera om det värsta skulle inträffa.

Det är bra att detta arbete pågår men det finns flera saker som årets Folk och försvar i Sälen kommer att behöva diskutera.

För det första saknas pengar både militärt och civilt. Den kommande försvarsberedningen har ett stort ansvar för att lägga en väsentligt högre ekonomisk ribba än idag om de mål man har satt upp ska kunna uppfyllas. Vill man höja målen, vilket är troligt, måste ännu mer pengar till.

Fred och krig flyter samman

För det andra måste den folkliga förankringen, det som militärerna kallar ”försvarsviljan”, stärkas. En återinförd värnplikt, i begränsad omfattning, är ett viktigt steg, men just de civila delarna kräver att alla medborgare får verktyg att förstå och hantera kriser i det lilla. Inte minst krävs kunskap och förmåga till källkritik för att möta systematisk desinformation och informationskrig på nätet.

För det tredje krävs en insikt om att krisen redan är här. I dagens krigföring har gränsen mellan krig och fred, civilt och militärt, privat och offentligt delvist upplösts. Militära informationsoperationer, som den ryska cyberattacken på Hillary Clintons valkampanj, pågår ständigt. Civil infrastruktur, politiska partier och privata företag är måltavlor. Hela samhället måste ha förmågan att försvara sig.

Pentagon jagar zombier

Det är faktiskt inte bara ABF som oroar sig för Zombieapokalypsen. 2014 avslöjade tidningen Foreign policy att det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon genomfört planering för ett militärt svar på en zombieattack.

I en plan från 30 april 2011 under kodnamnet “CONOP 8888” har man gått igenom sårbarhet, risker och hot i scenariot att de odöda hotar mänskligheten.

Fördelen med att planera för det otänkbara är att det väcker frågor man kanske aldrig annars hade funderat kring. Och just att vi tar vår högteknologiska vardag för given är i sig själv väldigt sårbart.

Det gäller samhället som helhet - och var och en av oss. Så vad gör du om zombierna kommer?

Lyckligtvis verkar zombier enligt obekräftade uppgifter inte klara kyla, då fryser de till is. Så Folk och försvars rikskonferens i Sälen kan vara förhållandevis trygg.

Men varför ta några risker?