ÅSIKT

Moderaterna har en åsikt om gymnasiet

Hur ska man få fler unga att läsa klart gymnasiet? Och hur ska man få de att välja ett yrkesprogram?
Foto: Andreas Bardell / AFTONBLADET / 2916
Hur ska man få fler unga att läsa klart gymnasiet? Och hur ska man få de att välja ett yrkesprogram?
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I oktober 2015 deklarerade Anna Kinberg Batra att Moderaterna skulle bli det ledande skolpartiet.

– Vi ska ta fram de viktigaste och bästa förslagen för att svenska skolan fullt ut ska bli den plats där vi rustar våra barn för framtiden, sa hon till SVT.

Samma månad gick till historien som den månad då Sverige tog emot flest asylsökande någonsin: 39 196 människor. Det där förändrade vilket sorts parti M ville vara och i dag vet vi hur det gick. Man är inte det ledande partiet för någon enda fråga och åtnjuter ett väljarstöd på cirka 15 procent.

Garanterad jobb

I dag lät ändå M:s utbildningspolitiska talesperson - Camilla Waltersson Grönvall - höra av sig med ett förslag. Ett förslag som faktiskt inte är så dumt.

Drygt en fjärdedel av gymnasieeleverna slutför inte sina studier under tre år, en del för att de byter program och andra för att de hoppar av. Detta vill M nu komma åt genom en sorts utbildningspraktik som innebär att niondeklassare ska kunna prova på olika gymnasieprogram i förväg. Det ska dessutom stärka banden mellan skola och arbetsliv.

Inte så dumt, som sagt. Enligt Arbetsförmedlingen är de som läser yrkesförberedande program som omvårdnad eller fordon och transport på gymnasiet i det närmaste är garanterade jobb när de tar studenten.

Kanske kan ett besök på ett av yrkesprogrammen få fler unga att förstå det.

Har skrämt bort elever

Samtidigt får vi inte glömma att det för en 15-åring inte alltid är så lätt att välja rätt, kanske inte ens efter prao på gymnasiet. Med en gymnasieskola där yrkesprogram inte längre ger automatisk behörighet till högskola - en reform M var med och drev igenom - ges färre chansen att byta bana senare i livet. Det har ju dessutom skrämt bort elever från utbildningarna.

Vill vi att fler går klart gymnasiet och samtidigt stärka banden mellan skola och arbetsliv måste gymnasieskolan också möjliggöra livslångt lärande och nya livsval.