ÅSIKT

“Återupprätta social ingenjörskonst igen”

Foto: Henrik Brunnsgård
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ann-Sofie ”Soffan” Hermansson är förmodligen Sveriges vanligaste människa. Jag träffade henne första gången tidigt 90-tal. Då var hon truckförare på Volvo och ordförande i SSU-Göteborg – frispråkig och kaxig som få.

Snart trettio år senare sitter hon i hörnrummet i Göteborgs stadshus. Kommunstyrelsens ordförande i Sveriges näst största stad.
Och hon låter precis likadant.

Hur hamnade du här?

– Ja, det är faktiskt helt galet. När jag fick frågan tänkte jag först, va fan, ska jag göra jobbet som Göran och Anneli gjorde? Numera känns det som att jag förberett mig hela livet, utan att själv ha vetat det, säger hon.

Har styrt Göteborg

Tillsammans styrde Göran Johansson och Anneli Hulthén Göteborgs stad från 1988 till 2016 med undantag för tre borgerliga år i början av 90-talet.

Foto: Henrik Brunnsgård

Ann-Sofie Hermansson började köra truck på Torslandaverken direkt efter skolan. Det var där hon fick smeknamnet ”Soffan” av en arbetskompis, ett namn som fortfarande hänger i.

Efter fem år blev hon flyttad till ett utvecklingsprojekt för den så kallade ”Uddevallamodellen”. Tanken var att ett arbetslag skulle bygga en hel bil, en mer omväxlande och utvecklande arbetsorganisation än det löpande bandet.

Men när Volvo efter två år lade ner projektet återgick hon till att köra truck. Det kändes inte längre roligt.

– Man får smak på utveckling. Då sa min gamla projektledare, äh Soffan, sluta på Volvo och pröva något annat, säger hon.

Direkt från tvåskiftet

Hon gick direkt från tvåskiftet på Volvo till A-kursen i sociologi, den första i släkten att gå på universitetet. Pappa var lastbilsförare och mamma jobbade i hemtjänsten.

– Folk tyckte det var tidigt att börja klockan nio och vi hade workshops på temat ”vad är arbete”, det blev en rejäl kulturkrock, säger hon.

Det var först med docent Per Månssons föreläsningar om Karl Marx alienationsteori som polletten trillade ner. Enligt Marx blir arbetare i den kapitalistiska ekonomin förfrämligade från sitt eget arbete. Man blir som ett bihang till den maskin man jobbar med och förlorar därmed självkänsla och ytterst en del av sin mänsklighet.

– Fan, det här är ju precis som inne på Torslanda, tänkte jag. Det här kan jag, men jag behövde skaffa mig ett språk för att beskriva erfarenheten. Jag hade inte det språket då, säger hon.

Efter studierna jobbade hon bland annat med Mona Sahlin, på LO och som politisk sekreterare till Göran Johansson under hans sista sex år som kommunstyrelsens ordförande. Det har självklart utvecklat hennes syn på politik men reflexerna från Volvo och metallarbetarna där finns kvar.

– Vi måste vara ett parti som fattar näringslivets och industrins villkor. Det är ju det som betalar vår välfärd, säger hon.

Kontakt med näringslivet

Själv har hon nära kontakter med alla näringslivstoppar i staden. När Volvos VD Martin Lundstedt fyllde 50 tidigare i år dök hon upp som toastmaster på hans fest. Och Lundstedt själv rev av ”Staten och kapitalet” av Ebba Grön på gitarr.

Det är detta som ibland kallas ”Göteborgsandan”, att man håller ihop, träffas och försöker göra det bästa för staden. På gott och ont.

– Jag tycker det är bra. Vi har ett näringsliv som vill att stan håller ihop, att Göteborg utvecklas. Det ska vi vara rädda om, säger hon.

Ett sätt att känna igen en traditionell socialdemokrat brukar vara på ordet ”bygga”. Ann-Sofie Hermansson använder det precis hela tiden.

– Vi har inte byggt så här mycket sedan miljonprogrammets dagar, säger hon.

Oro för förändring

Samtidigt finns en oro hos många att Göteborg håller på att förändras så mycket att de inte ska känna igen sig. Man talar om att det inte får bli något Manhattan vid Göta älv.

– Jag tror de har en viss poäng, det är en konst att ha kvar själen och samtidigt förändras. Men Göteborg har alltid vunnit på att utvecklas, säger hon.

I övriga landet har bilden av Göteborg påverkats starkt av våldet och den organiserade brottsligheten. I augusti förra året dog 8-årige Yuusuf på Hisingen när någon kastade in en handgranat i lägenheten han bodde i. Ann-Sofie Hermansson beskriver det som den värsta dagen hittills på jobbet.

– Narkotikan är själva motorn i gängkriminaliteten, och unga pojkar blir offren. Det är narkotikan vi måste komma åt, säger hon.

Integration är en utmaning

Den stora utmaningen för Göteborg är annars jobb och integration. Här är Ann-Sofie Hermansson självkritisk.

Foto: Henrik Brunnsgård

– Vi har skiljt språkutbildning från arbete, det tror jag är fel. Det finns en stor gäng som står utanför. Det handlar om att fånga upp dem och gradvis slussa in dem i arbete.

Socialdemokraterna i Göteborg har alltid låtit ungefär som Stefan Löfven börjat göra det senaste året. Det är mycket prat om jobb, tillväxt och ordning och reda.

Kanske är det den starka fackliga förankringen som gör det, eller den politiska kulturen i vad göteborgare brukar beskriva som sin stora småstad.

Hur som helst är nog Göteborgs byggkranar och industrier en ganska bra bild av hur den Stefan Löfvenska socialdemokratin vill forma framtidens Sverige.

– Vi behöver återupprätta den sociala ingenjörskonsten. Folk vill ha en socialdemokrati som levererar jobb och välfärd. Det låter kanske lite gammaldags. Men jämlikhet har aldrig varit så modernt som nu, säger Ann-Sofie Hermansson.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Fakta om Ann-Sofie Hermansson

Ålder: 52 år

Familj: Ensamstående

Bor: I lägenhet på norra älvstranden bredvid en jättekran från det gamla skeppsvarvet