ÅSIKT

Macron vann valet om globaliseringen

Foto: PHILIPPE HUGUEN / AFP
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Emmanuel Macron blir Frankrikes nye president. En övertygande majoritet av fransmännen valde tack och lov en demokrat. Det är värt att fira, men kan man andas ut nu?
Nej.

EU:s största land är svårt splittrat. Valdeltagandet sjönk, extremhögerns Marine Le Pen verkar ha hämtat oroväckande många nya väljare från dem som valde konservative François Fillon i den första valomgången. Dessutom tycks många ha valskolkat eller blankröstat. Att Macrons valkampanj hackades ett knappt dygn innan vallokalerna öppnade visar att någon - ryska intressen pekas ut av sakkunniga - inte är helt nöjd med hur fransmännen röstar.

Arbetslösheten ligger stadigt på tio procent, både statsskulden och budgetunderskottet växer. Till detta det ständiga terrorhotet som skuggar vardagslivet för fransmännen.

Vinnare och förlorare

Det är det här landet 39-årige Macron nu ska regera, utan att ha något parti eller ens en organiserad politisk rörelse i ryggen.

Efter Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen och Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har vi ju fått lära oss att den centrala politiska konflikten i dag står mellan dem som njuter frukterna av globaliseringen och dem som mest tycker sig se dess baksidor.

Macron lockade människor som bor i städer, har både utbildning och anställning som ger dem en framträdande ställning i det franska samhället. Le Pen hämtade sina väljare från det avindustrialiserade öst, från landsbygder och förorter där universitetsdiplomen är få och inkomsterna låga.

I de franska presidentkandidaterna blev denna förment nya konflikt tydlig. Extremhögerns Marine Le Pens ekonomiska program var ingen klassiskt högerliberal hyllning till marknadsekonomin. Och Emmanuel Macron är - trots att han varit finansminister i en socialistisk regering - verkligen ingen traditionell vänsterkandidat. Det är inte för intet som det franska valet kallats en folkomröstning om globaliseringen.

Inte mer ojämlikhet

Nu har vi fått resultatet och därmed väntar vardagen.

Macrons tal om skattesänkningar, uppluckrad arbetsrätt och förändringar i socialförsäkringssystemet har gjort honom svårsmält för många franska väljare. Men om han vill bli en framgångsrik president måste han nu övertyga dem om att hans vision om ett öppet Frankrike inte betyder mer avregleringar, mer åtstramningspolitik, underbudskonkurrens och lönedumpning.

Han måste helt enkelt börja tala med de människor som hamnat på efterkälken. De klassiska statsbärande partierna i Frankrike gjorde inte den läxan och har uppenbart gjort sig irrelevanta för en majoritet av de franska väljarna.

Klarar inte Macron det är risken stor att det land som valde honom i dag väljer Le Pen nästa gång.