ÅSIKT

Ryssland tvingar oss att rusta upp

Foto: AFP SPUTNIK
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag presenterade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Moderaterna den nya försvarsuppgörelsen.

I förväg hade olika siffror läckt till Svenska Dagbladet. Detta skapade lågt ställda förväntningar som nu överträffades.

Fram till nästa försvarsbeslut 2021 kommer det militära och civila försvaret att få extra anslag om drygt åtta miljarder kronor.

Sedan kommer det med största sannolikhet krävas ytterligare satsningar.

Hela totalförsvaret

Åtta miljarder kan låta som mycket pengar men satsningen är nödvändig för att hela totalförsvaret ska kunna öka sin förmåga.

Det handlar om allt från stärkt luftvärn, fler soldater och sjömän, mer övningar, ny försvarsmateriel, resurser till kommunernas krisplanering och bättre försvar mot ryskt informationskrig.

Den process vi är inne i började redan när Ryssland flyttade in soldater i Georgien 2008. Då föll i princip grunden för den avveckling av försvaret Sverige ägnat sig åt sedan det kalla krigets slut.

Redan då borde den upprustning som sker nu ha genomförts men det tog till den ryska invasionen av Ukraina innan polletten föll ner.

Hultqvistlinjen

Efter valet 2014 etablerades den så kallade ”Hultqvistlinjen” som bygger på fyra delar.

Det första är fortsatt militär alliansfrihet där Sverige varken ger eller tar emot ömsesidiga försvarsgarantier.

Det andra är en rad bilaterala avtal direkt med andra länder. Främst handlar det om USA, det nordiska samarbetet och länder som Polen, Tyskland och Storbritannien. Bland annat betyder det fler multinationella övningar.

Det tredje är stora satsningar på att öka det nationella försvaret, alltså förmågan att försvara svenskt territorium och svenska intressen. Bland annat innebär det nya flygplan, nytt luftvärn, nya u-båtar och återinförd värnplikt.

Det fjärde är att totalförsvaret återinförs, i praktiken en återgång till en tid då hela samhället planerade för vad var och en ska göra vid ett angrepp på Sverige.

Omvärlden springer förbi

Samtidigt som Sverige sedan 2014 rustat upp så har säkerhetsläget i omvärlden ytterligare försämrats. Vi har i praktiken en ”säkerhetsskuld” på grund av att det dröjde så länge innan vi reagerade.

Nu får försvaret ett rejält tillskott redan nästa år, 2,7 miljarder.

Det är en viktig satsning men det kommer med största sannolikhet inte att räcka på längre sikt.

I mitten av september genomförs den ryska övningen Zapad 17 som blir den största sedan det kalla kriget. På andra sidan Atlanten håller Donald Trump på att trassla till de flesta globala säkerhetsfrågor på ett närmast osannolikt sett. Krigen i Mellanöstern fortsätter, liksom i Afghanistan och delar av Afrika. Nordkorea hotar världen med kärnvapen.

Oförutsägbar värld

En osäker värld ökar oförutsägbarheten även i vår region och tyvärr talar det mesta för att läget kommer att bli sämre, kanske mycket sämre.

I längden kan vi inte ha lägre försvarsutgifter än vår omvärld. Det är inte rimligt att vi lägger lite drygt hälften av Natos mål om två procent av BNP på försvaret.

Dagens överenskommelse är ett steg i rätt riktning. Var Ryssland befinner sig och hur världen ser ut när nästa försvarsbeslut ska fattas om drygt tre år har vi dock ingen aning om.

Pressträffen i dag om extra försvarsanslag var med all säkerhet inte den sista innan dess.