ÅSIKT

Nu måste Sverige tala klarspråk med Turkiet

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

För två veckor sedan grep turkisk polis nio människorättsaktivister, bland andra den svenska medborgaren Ali Gharavi. De deltog de i en konferens om mänskliga rättigheter strax utanför Istanbul.

Natten till i tisdags häktades Ali Gharavi av en turkisk domstol. Tillsammans med fem andra människorättsaktivister, bland annat Amnesty Internationals chef i Turkiet och en tysk medborgare, anklagas han för samröre med terrorister.

Stängda dörrar

Häktningsförhandlingarna hölls bakom stängda dörrar, utan att till exempel svenska diplomater kunde delta. Några formella anklagelsepunkter har det utrikesdepartementet inte fått.

Utrikesdepartementet i Stockholm, den svenska ambassaden i Ankara och generalkonsulatet i Istanbul arbetar nu för att få besked om vad Ali Gharavi anklagas för och formerna för processen.

Fängslandet av de sex människorättsaktivisterna är dessvärre inte överraskande. Sedan det blodiga kuppförsöket för ett år sedan har Turkiet utvecklats i totalitär riktning.

Kritiserad omröstning

I en kritiserad folkomröstning har president Erdogan drivit igenom en ny författning som ger honom själv mer makt. Efter kuppförsöket har samtidigt 50 000 människor gripits. Omkring 150 000 har förlorat sina statliga jobb. Kritiska pressröster har tystats och oppositionen är hårt pressad.

Fängslandet av de sex aktivisterna följer ett obehagligt mönster. Redan det borde naturligtvis vara skäl nog för Sverige att protestera på alla tänkbara sätt. Nu är dessutom en av de gripna svensk medborgare.

I Tyskland säger Angela Merkel att gripandena är “fullständigt orättfärdiga”. För en tysk förbundskansler är det sällsynt klarspråk.

Den svenska regeringen och utrikesminister Margot Wallström måste använda samma raka sätt att uttrycka sig. Om Ali Gharavi, om mänskliga rättigheter och om situationen för demokratin i Turkiet.