ÅSIKT

Skadeglädje är fel svar på M:s haveri

Foto: Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

TV-serien Vita Huset av Aaron Sorkin började sändas 1999 och blev omedelbart en succé bland journalister och politiskt intresserade. Tittarna får följa den fiktive presidenten Josiah Barlet och hans stab av snabbpratande, briljanta och roliga tjänstemän.

Väldigt ofta var teman, frågeställningar och uttryck lånade från verkligheten bakom politikens kulisser.

Fredagar kallas exempelvis "take out the trash-day" - dagen för att ta ut sopor. Vill man döda en nyhet ska den dumpas då.

Det blev mycket sopor i fredags.

Kris

- Jag är i en förtroendekris, sa Anna Kinberg Batra (M) och sparkade både sin partisekreterare Tomas Tobé och den rättspolitiske talesperson Beatrice Ask.

– Jag tycker det är olyckligt om vi nu ska ägna sex månader av femton månader som är kvar till valet nästa år åt interna personkonflikter, sa Jan Björklund (L) i en kommentar till att Birgitta Ohlsson (L) nu öppet kandiderar mot honom som partiledare.

Två presskonferenser som ramar in svensk debatt. Syftet med båda var att få ett snabbt slut på personfrågorna för att i stället få prata politik.

Men det lär inte lyckas - soporna är intressantare.

Existentiell

Moderaternas kris kan närmast beskrivas som existentiell. Sedan Anna Kinberg Batra tog över partiledarskapet har det bara gått utför. Efter den öppna dörren för samarbete med Sverigedemokraterna i januari är det fritt fall.

Enligt Statistiska centralbyråns stora mätning i veckan är orsaken tydlig, de moderata väljarna går till Centerpartiet. Vi kan bara spekulera om motiven men troligen lockar Annie Lööfs liberala politik och hennes personliga energi.

Liksom hennes motstånd mot SD.

Moderaterna har ingetdera. Dessutom skadas bilden av partiet i breda grupper av företrädarnas brutala tonläge i sociala medier och nedlåtande attityd.

Skäms

"Inte konstigt att M tappar många allmänborgerliga. Man vill inte skämmas för det man röstar på." skriver en av Stockholms ledande advokater på Twitter.
Och så är det nog för många.

Förmodligen kan Anna Kinberg Batras medarbetare varje avsnitt av TV-serien Vita Huset utantill. Att hennes pressträff lades timmarna innan en långhelg var inte någon slump - soporna skulle ut.

Dagens moderatledning är mästare på opinionsmätningar och taktiska piruetter. Men intresset för politikens innehåll verkar vara mycket litet – partiet kan vända på en femöring.

Det blir som med Pastor Janssons religiösa tro i Hasse Alfredssons ”Ringaren” från 1962.

”Jag vet inte om han kan De tio budorden, men han har sett filmen i alla fall”.

Politik, inte spel

Bristen på politiskt innehåll och förslag till reformer från Moderaterna är ganska häpnadsveckanda. Val vinns på politik - inte politiskt spel.

Anna Kinberg Batra vet detta. Ändå är det som att tiden stått still sedan förra valet.

Det skulle vara intressant att höra vad Fredrik Reinfeldt egentligen tänker om sina efterträdare just nu. För sju år sedan samlade Moderaterna 30 procent under hans ledning. Nu är de mindre än Sverigedemokraterna.

Risken är dock att de rödgröna partierna börjar tro att borgerlig inkompetens ska vinna valet åt dem. Men att underskatta Moderaterna vore ett ödesdigert misstag.

Skratta bäst som skratta sist.

Självgoda politiker

Varje valperiod verkar följa ungefär samma mönster. I början är den nya regeringen pigg och reformlysten. Statsråden tar korta semestrar och går tidigt till jobbet.

Men i takt med att saker går fel, medierna är orättvisa och oppositionen gnäller börjar självbilden ändras. Politikerna blir allt mindre nyfikna och samhällskritiska och börjar i stället framhålla sin egen förträfflighet.

Det sista stadiet är när partier på allvar börjar tro att väljarna ska rösta på dem som tack för allt bra de gjort. Då är det i allmänhet kört.

De rödgröna partierna bör svälja stoltheten över den egna politiken och se Alliansens sammanbrott som en möjlighet att ta ut svängarna och bli arga samhällskritiker igen.

Framtiden

Ingen kommer att rösta på Socialdemokraterna för att de höjde a-kassan eller Miljöpartiet som tack för ökade anslag till klimatet. Väljare röstar på vad partier vill göra i framtiden.

Ända sedan valet har Socialdemokraterna hållit igen, man har sparat i ladorna, minskat budgetunderskottet och betalat av på statskulden. Det gör att man inför höstens budget har ett gyllene tillfälle att på allvar göra insatser mot ojämlikheten, satsa på sjukvården, bygga fler bostäder och ge nyanlända jobb.

Det handlar om dyra men nödvändiga reformer. Stefan Löfven har chans att bedriva en betydligt mer traditionell socialdemokratisk politik, och få den igenom riksdagen.

Alliansen inte i skick för nyval

Det är naturligtvis möjligt att Alliansen skulle försöka fälla budgeten och driva fram ett nyval men inte särskilt troligt. Av de borgerliga partierna är enbart Centerpartiet i skick att bedriva en riktig valrörelse.

I praktiken har Alliansen upphört att existera som meningsfull politisk kraft.

"Valrörelsen börjar nu" sa Anna Kinberg Batra på fredagens pressträff och menade september 2018.

Det var nog det enda hon hade rätt i.