ÅSIKT

Konflikten i Vaxholm är politisk

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Prövas av EG-domstolen Vaxholmskonflikten har tagit sig till högsta instans, men det finns ingen anledning att Sverige ska överge sin arbetsrätt.
Foto: SCANPIX
Prövas av EG-domstolen Vaxholmskonflikten har tagit sig till högsta instans, men det finns ingen anledning att Sverige ska överge sin arbetsrätt.

Hans Karlsson är inte orolig över EG-domstolens behandling av Vaxholmskonflikten.

- Jag känner mig trygg, sa han igår när den svenska regeringens yttrande presenterades.

Det finns skäl för Karlsson att känna tillförsikt.

Ytterst är det den nordiska arbetsmarknadsmodellen processen gäller. Det är en modell som fungerar. Den svenska arbetsmarknaden tillhör de minst konfliktdrabbade i Europa. Lönebildningen håller sig inom de ramar ekonomin ger och arbetsmarknadens parter tar ett gemensamt ansvar. Det finns ingen anledning att Sverige ska överge arbetsrätten.

Överprövning - en risk

Den så kallade Lex Britannia fungerar i praktiken på samma sätt som när avtal upphöjs till lag, det vanliga systemet i Europa. Utan konflikträtten skulle Sverige vara öppet för en underbudskonkurrens som EU i andra sammanhang försöker undvika.

Karlsson kan dessutom luta sin optimism mot starka politiska argument.

Många kommer att stödja den svenska rätten att tillämpa vårt system. Inte nödvändigtvis av entusiasm över den nordiska modellen eller av omsorg om arbetsvillkoren, utan främst därför att de nationella arbetsmarknadsreglerna är känsliga system. Överprövning av detaljer riskerar att skapa svåra obalanser i hela systemet.

Därför kommer de svenska reglerna inte bara att få stöd av den europeiska fackliga rörelsen, utan också av regeringar med skiftande politisk färg.

Det hindrar inte att Karlsson ändå kan ha fel när domstolen någon gång under nästa år kommer med sin dom. Ytterst handlar det om vilken respekt de nationella arbetsrättsliga systemen tillmäts.

Det kommer dock knappast att bli EG-domstolen som avgör den svenska arbetsmarknadsmodellens framtid. Ytterst handlar Vaxholmsmålet mindre om europeisk juridik än om svensk politik.

Även om de svenska reglerna på någon punkt skulle kritiseras, kan en regering som vill sannolikt skriva om lagen så att de fackliga organisationerna behåller sin rätt till konflikt. Precis det föreslog professorerna Jonas Malmberg och Niklas Bruun från Arbetslivsinstitutet i förra veckan.

Fel fokus i debatten

Vill riksdagsmajoriteten, kan alltså den svenska modellen räddas, även om EG-domstolen underkänner dagens regler.

Vill riksdagsmajoriten å andra sidan förändra balansen mellan löntagare och arbetsgivare, kan det å andra sidan göras utan EU:s hjälp. Då kommer kraven på begränsningar av den fackliga rätten till stridsåtgärder att genomföras oavsett vad det står i EG-domstolens dom. Den saken borde stå i debattens centrum, inte spekulationer om processens konsekvenser för det svenska medlemskapet i unionen.

IP