ÅSIKT

Visst behövs plusjobben

behövd 20 000 långtidsarbetslösa skulle få jobb med regeringens satsning på plusjobb. I början av mars hade 3 072 personer anställts. Men att döma ut plusjobben nu är för tidigt.
Foto: Aftonbladet Bild
behövd 20 000 långtidsarbetslösa skulle få jobb med regeringens satsning på plusjobb. I början av mars hade 3 072 personer anställts. Men att döma ut plusjobben nu är för tidigt.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Plusjobben skulle bli den stora symbolen för regeringens arbetsmarknadspolitik. ”Gardinjobben” som de kallas efter Göran Perssons tal i Björkvik förra året.

Tjugotusen långtidsarbetslösa på plats i stat, kommun och landsting. Helst

redan på försommaren. Riktiga jobb för högre livskvalitet, utan att andra arbetsuppgifter skulle trängas undan.

Så var det tänkt.

I verkligheten går det dock lite trögt.

En rapport från Sveriges kommuner och landsting räknar de tillsatta plusjobben till 3?072 i början av mars. I slutet av maj kommer kommunerna enligt rapporten i bästa fall att ha anställt runt 10?000 på plusjobb, lite mer än hälften av det som planerats.

Skyller på varandra

Kommunerna skyller på facket, som ställt krav på lokala avtal, men också på att det har varit mycket att göra och att det tar tid att hitta ”rätt person till rätt plats”.

Fackförbundet Kommunal pekar för sin del på att det tecknats nästan 240 avtal och att ytterligare 50 är på väg. Det är kommunal saktfärdighet, inte de fackliga kraven, som bromsar plusjobben.

Diskussionen kommer inte att gynna de arbetslösa. Den kommer heller inte att vara till glädje för de kommuninvånare som med hjälp av de nyanställda skulle kunna få bättre service och högre livskvalitet.

Att det tar tid att skapa 20?000 nya arbeten, som ska kunna fyllas av långtidsarbetslösa och som dessutom inte ska tränga undan andra arbetsplatser, kan egentligen inte överraska någon. Meningslösa arbetsuppgifter, felrekryteringar eller situationer där andra anställda blir av med jobbet skulle sannolikt göra mer skada än nytta, både för de arbetslösa och för kommunerna.

Gå händelserna i förväg

Den lite tröga starten för plusjobben kan i själva verket mycket väl tolkas som ett tecken på att kommunernas personalansvariga, arbetsförmedlingens personal och de lokala fackliga företrädarna tar sina uppgifter på allvar.

För de arbetslösa, och för det svenska samhället, hade det varit bättre om de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som nu satts in kommit tidigare. Trots att arbetslösheten länge framstått som svagheten i en i övrigt framgångsrik ekonomi har regeringen väntat. När resurserna nu finns tar det tid innan de kan göra nytta.

Att redan nu döma ut plusjobben eller att fördela ansvaret för att inte fler tjänster skapats är att gå händelserna långt i förväg.

Det viktiga är i stället att alla parter, Ams, kommuner och fack, tillsammans arbetar för att så många långtidsarbetslösa som möjligt får plusjobb där de kan utvecklas och göra en insats för välfärden.

IP