ÅSIKT

Osäkra jobb finns redan

Samma debatt Precis som i Frankrike vill de borgerliga opinionsbildarna lägga över ansvaret för den höga ungdomsarbetslösheten på de ungas anställningsskydd.
Foto: aftonbladet bild
Samma debatt Precis som i Frankrike vill de borgerliga opinionsbildarna lägga över ansvaret för den höga ungdomsarbetslösheten på de ungas anställningsskydd.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den franske premiärministern de Villepins förslag till försämrat anställningsskydd för unga har också skapat en debatt i Sverige. Precis som i Frankrike är den svenska ungdomsarbetslösheten skrämmande hög, och precis som i Frankrike har borgerliga opinionsbildare velat lägga ansvaret på reglerna för anställningsskydd.

I veckan hävdade borgerliga ungdomspolitiker – på tankesmedjan ”Den nya välfärdens” initiativ – att anställningstryggheten är ett hinder för ungdomar. Hellre ett jobb med mindre anställningstrygghet än arbetslöshet, var parollen.

Osäkra anställningar

I skuggan av de massiva folkliga och ungdomliga protesterna i Frankrike framstår de borgerliga ungdomspolitikernas utspel en smula egendomligt. I synnerhet som dagens arbetsmarknad för unga redan har alldeles för många osäkra anställningar. En halv miljon svenskar – många unga och de flesta kvinnor – har i dag tillfälliga anställningar.

Den svenska anställningstryggheten ger dessutom alltid arbetsgivaren rätt att göra sig av med personal. Vad som däremot regleras är vem som ska gå. Principen är den enkla ”först in, först ut”, om än med otaliga undantag.

Om målet är att göra arbetsgivarna mindre rädda att anställa unga förefaller det märkligt att ändra på just den regeln.

Det hindrar inte att de ungas arbetslöshet ställer krav på förändringar av arbetsmarknaden.

Det kan gälla lönerna. I debatten hävdas det – bland annat av akademikerorganisationens samhällschef Gunnar Wetterberg – att lägre löner skulle kunna vara en väg till arbete för unga.

Samtidigt kommer just de lägsta lönerna att bli en av de känsliga frågorna i nästa års avtalsrörelse, och det är delvis ett resultat av en medveten linje från arbetsgivarorganisationerna. Genom att ge utländska företag möjlighet att pressa lönerna till avtalens bottennivåer har bland annat Teknikföretagen satt ytterligare press på facken att kräva höjda lägstalöner. Alternativet vore att i praktiken acceptera lönesänkningar.

Brister i utbildningen

Framför allt avslöjar unga människors svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden svagheter i utbildningssystemet. Det gäller inte minst de yrkesförberedande utbildningarna på gymnasieskolan.

Kvalitén på vissa utbildningar har kritiserats. Dessutom har många utbildningar till bristområden, till exempel vården och industrin, svårt att få sökande på många orter. Åtminstone delvis är det något som kan åtgärdas inom kommunerna i samverkan med näringslivet.

I den lilla bergslagskommunen Hällefors har industriprogrammet i dag 38 elever. I hela Stockholms kommun går 44 elever programmet.

Det kan de politiska beslutsfattarna ändra på, liksom att en tiondel av grundskolans elever inte blir behöriga till gymnasieskolan. Till skillnad från tomma liberala paroller skulle det faktiskt betyda något för unga på väg in på arbetsmarknaden.

IP