ÅSIKT

Lönerna har ökat för lite

Metallarbetarna vid Audifabriken i Ingolstadt tillhörde dem som kämpade för rejäla lönehöjningar – och lyckades. Avtalet visar att det finns utrymme. Och nästa år är det Sveriges tur att få nya löneavtal.
Foto: AP
Metallarbetarna vid Audifabriken i Ingolstadt tillhörde dem som kämpade för rejäla lönehöjningar – och lyckades. Avtalet visar att det finns utrymme. Och nästa år är det Sveriges tur att få nya löneavtal.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I helgen slöt det väldiga tyska Metallarbetareförbundet, IG Metall, avtal för sina medlemmar i delstaten Nordrhein-Westfalen. Avtalet, som gäller i tretton månader, innebär löneökningar på 3 procent och ett engångsbelopp.

Den senaste månaden har medlemmarna i IG Metall genomfört så ka­llade varningsstrejker över hela Tyskland. Om inte parterna kommit överens fanns risken för en storkonflikt i tysk industri. Nu är det hotet avvärjt.

Uppgörelsen i Nordrhein-Westfalen kommer att ligga till grund för avtal i de andra tyska delstaterna. De kommer också att påverka Sverige.

Nästa år: Sveriges tur

Om bara ett år ska avtalen för över 3 miljoner svenska löntagare omförhandlas. Det innebär i stort sett hela arbetsmarknaden, både den privata och den offentliga.

Lönebildningen i Sverige har i de senaste avtalsrörelserna utgått från den så kallade Europanormen. I klartext betyder det att de svenska lönerna inte ska öka snabbare än lönerna i våra viktigaste konkurrentländer. Störst och viktigast bland dessa är Tyskland, och löneutvecklingen i den tyska industrin har i praktiken också satt ramarna för de svenska lönerna.

Stärket facket i Sverige

Därför har inte minst arbetsgivarsidan gärna pekat på de företagsavtal som slutits på tyska företag. Ofta har de inneburit förlängning av arbetstiden – i praktiken lönesänkningar – i utbyte mot garantier för sysselsättningen.

Att den tyska industrin nu sluter ett avtal om en betydande lönehöjning stärker de svenska fackliga organisationerna inför förhandlingarna. Avtalet i Nordrhein-Westfalen visar att det finns utrymme, också inom Europanormens ram.

I förra veckan presenterade dessutom LO:s ekonomer en rapport där de ifrågasätter tillämpningen av normen. Resultatet har helt enkelt blivit att svenska löntagare fått för lite betalt, enligt LO-ekonomerna.

Eftersom den svenska tillväxten och produktivitetsutvecklingen varit större än i de länder Sverige jämförs med, har Europanormen hållit tillbaka rimliga krav på löneökningar. Företagen har istället kunnat göra omotiverat stora vinster, vinster som antingen tillfallit ägarna eller en liten grupp anställda.

Vapenskrammel

Ändå vill inte LO-ekonomerna överge jämförelsen med omvärlden. Den måste dock kompletteras med en mer aktiv värdering av de svenska förutsättningarna. Det skulle kunna göras av statliga Konjunkturinstitutet, parterna gemensamt eller i brett fackligt samförstånd.

Både regeringen och arbetsmarknadens parter bör fundera på förslaget. Risken är annars att de senaste svenska avtalsrörelsernas relativa lugn ersätts av det vapenskrammel som föregick helgens tyska uppgörelse.

IP