Striden har bara börjat

30 oktober 2006.”Vi backar inte”, sade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin(m) i Aktuellt i går efter en veckas fack- och folkstorm mot regeringens försämringar av a-kassan. Han varnade också facken för att ta till politiska strejker mot förändringarna.

I dag håller Littorin sin andra hearing med de fackliga organisationerna om regler och ersättningsnivåer för a-kassan. Det lär bli lika rosenrasande kommentarer från facken vid det mötet som vid det förra. Och de fackliga ledarna är inte ensamma, bakom sig har de hundratusentals medlemmar och arbetslösa som är oroliga, ledsna och fly förbannade. Strejker, massdemonstrationer och kampanjer planeras redan på många håll i landet mot förändringarna i a-kassan.

Brutala förändringar

Regeringen försvarar sig med att den bara genomför den politik Alliansen gick till val på. Det är sant.

Sänkta ersättningar, kraftigt höjda avgifter och en obligatorisk a-kassa fanns inskrivna både i den så kallade Bankerydsuppgörelsen och i valmanifestet.

Däremot framgick inte den brutalitet med vilken regeringen nu driver igenom de nya reglerna utan ordentlig utredning och sedvanlig remissprövning. Det framgick inte att de mest berörda: arbetslösa med a-kassa, arbetslösa i åtgärder, a-kassornas organisationer, facken, arbetsförmedlare och Ams, inte skulle få tid att göra nödvändiga förändringar och försöka anpassa sina liv och verksamheter till de nya villkoren.

Svagheter och luckor

Regeringen kör igenom en hafsreform i expressfart med svagheter och luckor där t ex deltidsarbetande tvingas betala full a-kasseavgift också om de bara arbetat några timmar, där studerande och unga får svårare att kvalificera sig till ersättning och där alla får sin avgift höjd med 200 och 300 procent.

Regeringens bulldozermetoder avslöjar en fundamental brist på respekt för människors villkor, framför allt för alla dem i det ”utanförskap” som moderaterna så starkt sade sig värna under valrörelsen.

Ekonomin slås sönder

Att göra förändringar i a-kassan, anpassa den bättre till dagens arbetsmarknad och återinföra mer av den ursprungliga tanken att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring är inte fel.

A-kassan ska och kan inte vara en inkomstförsäkring fram till pensionen. Att t ex ha en avtrappning av ersättningsnivåerna och en bortre parentes kan väl diskuteras. Men ersättningsnivåerna måste vara så höga att människors ekonomi inte slås sönder när de är arbetslösa.

Både regeringens respektlösa hantering av förändringarna, de sänkta ersättningarna och drastiskt höjda avgifterna är oacceptabla. Försämringarna kommer först, i januari nästa år – men de nya subventionerade jobben först sommaren 2008. Det är cyniskt.

I realiteten försämrar regeringen a-kassan för att betala sina skattesänkningar. Men inkomstskatter har inget med a-kassan att göra. Kritiken är berättigad. Striden om a-kassan har bara börjat.